Många människor (och deras läkare) använder A1C- och fasteblodglukosnivåer för att mäta sin diabeteskontroll. Men dessa siffror berättar bara halva historien. För att förhindra organskador måste vi också se till att glukosen inte stiger i höjden efter måltiderna. Hur kan vi göra det?
Har du spikar?
Om du bara kontrollerar dina blodglukosnivåer på morgonen och kanske vid sänggåendet kommer du att missa dessa spikar. Säg att dina värden vid dessa tillfällen brukar ligga runt 125 mg/dl. Om dina blodsockernivåer var så hela dagen skulle ditt A1C vara ungefär 6,0 %. Men när läkaren testar ditt A1C kanske det ligger närmare 7,6 %. Du vet då att du efter måltiderna har tillräckligt höga spikar för att höja ditt genomsnittssocker till 170, vilket innebär spikar långt över 200. Du kan hitta en bra kalkylator för att omvandla A1C till genomsnittligt glukos här.
Glukosnivåer över 140 kan leda till inflammation i blodkärl och organ. Ju högre spiken går och ju längre den varar, desto mer skada är det troligt att det blir. Med alla typer av diabetes vill vi få ner dessa toppar, och det krävs mycket övervakning och experimenterande för att få det rätt.
Gary Scheiner, MS, CDE, som har typ 1, skrev här att för typ 1-personer handlar det om att hantera insulinet så att det når sin topp när blodglukoset når sin topp och sjunker när glukosnivåerna gör det. Det kan du bara göra med snabbverkande insulininjektioner eller en pump. Men även då måste man veta hur mycket en viss måltid sannolikt kommer att höja sockret för att veta hur mycket man ska ge och när man ska ge det. Scheiner rekommenderar att man testar ungefär en timme efter en måltid eller ett mellanmål. Det är då sockernivåerna tenderar att vara högst.
Jenny Ruhl på Diabetes Update säger att olika personer och olika livsmedel ger olika höga nivåer. Så för att hitta den allra högsta spiken kan du behöva prova vid olika tidpunkter. ”Måltider som innehåller mycket fett smälter långsammare än måltider som till största delen består av stärkelse och socker”, säger hon. ”Stora måltider oavsett sammansättning kan ge en något fördröjd spik.” Proteinrika måltider kan ge en ännu senare spik. Det krävs lite experimenterande för att ta reda på det.
Det är också värdefullt att lära sig hur snabbt blodsockernivåerna kommer ner igen, och hur lågt. Så du kanske vill kontrollera igen en timme efter toppen. Ruhl säger att: ”När du gör en andra mätning är upp till dig och beror på hur många remsor du har och vad om hur ditt blodsocker fungerar. De flesta av oss kommer att tycka att det är informativt att en timme efter toppen inträffar för att se hur snabbt blodsockret sjunker från toppen.”
För många människor går topparna efter frukost som högst. Det kan vara så att insulinresistensen är värre på morgnarna eftersom du inte har rört dig så mycket.
Skrypta spiken
Du kan göra många saker för att minska spikarna efter måltiden (även kallad ”postprandial”). Det viktigaste är att äta färre och mindre raffinerade kolhydrater. Mer grönsaker, mer fibrer, så att glukos kommer in i blodet långsammare. Att inkludera lite protein vid varje måltid gör också att glukosökningen blir långsammare. (Detta gäller även frukosten!) Om du är typ 2 kan ditt naturliga insulin kanske hålla jämna steg med detta långsammare dropp av glukos i blodet.
Du kan också kontrollera det glykemiska indexet (GI) för dina livsmedel. Livsmedel med lågt GI sätter glukos i ditt system långsammare, vilket minskar topparna. På den här sidan finns ett bra diagram över glykemiskt index.
Gary Scheiner rekommenderar mild fysisk aktivitet efter maten för att minska insulinresistensen och få in glukos i cellerna. ”Nyckeln är att undvika att sitta i långa perioder efter att ha ätit”, säger han. Han ger också många tips om hur man arbetar med insulinbolusar och basalvärden här.
Det finns pålitliga naturliga sätt att minska spikar. Ett av de bästa är vinäger (äppelcider, ris eller vin). Ta ett par teskedar som en del av en dressing eller dryck eller i en kapsel före eller i början av en måltid. Dussintals läsare kommenterade här att vinäger hade sänkt deras blodsockernivåer.
Kanel har också visat sig minska glukosspikar. En studie i The Journal of Clinical Nutrition visade att: ”Inkludering av kanel i kosten sänker den postprandiella glukosresponsen, en förändring som åtminstone delvis förklaras av en fördröjd gastrisk tömningshastighet.”
En studie visade att mullbärsbladet minskade spikar med 44 procent, troligen genom att bromsa kolhydratabsorptionen, (som det stärkelseblockerande läkemedlet acarbose (märkesnamn Precose.) Andra studier visar att mullbär minskar insulinresistensen. De flesta av dessa studier kommer från Korea och Japan. Här marknadsförs mullbärsbladsextrakt som huvudingrediens i Glucocil, ett populärt kosttillskott. Glucocil är lite dyrt (dock inte jämfört med receptbelagda märkesläkemedel), men rakt mullbärsbladsextrakt finns tillgängligt för mindre än 10 dollar i månaden.
Det verkar alltså inte vara alltför svårt att minska de postprandiala topparna, och väl värt besväret. Hur har det gått för dig?