Mary Ann Shadd Cary föddes i Wilmington, Delaware, som äldsta av 13 barn till fria svarta amerikanska föräldrar och blev en förebild för kvinnor inom utbildning och juridik. Efter att ha fått utbildning av kväkare i Pennsylvania ägnade Cary den första delen av sitt liv åt abolition, arbetade med flyende slavar och blev den första svarta kvinnan i Nordamerika som redigerade en veckotidning – Provincial Freeman, som ägnade sig åt fördrivna amerikaner som bodde i Kanada.
Hon blev sedan lärare och grundade eller undervisade i skolor för svarta elever i Wilmington, West Chester, Pennsylvania, New York, Morristown, New Jersey och Kanada. Hon var också den första kvinnan som talade vid ett nationellt konvent för svarta amerikaner. Under inbördeskriget hjälpte Cary till att rekrytera svarta soldater till unionsarmén. Därefter undervisade hon i offentliga skolor i Washington D.C. tills hon 1869 inledde sin andra karriär och blev den första svarta kvinnliga juriststudenten som skrev in sig på Howard Universitys juridiska fakultet. Cary var en av fyra kvinnor, den enda svarta amerikanska kvinnan i sin klass, som erhöll kandidatexamen i juridik i juni 1883.
Hon kämpade sedan tillsammans med Susan B. Anthony och Elizabeth Cady Stanton för kvinnors rösträtt, vittnade inför representanthusets justitieutskott och försökte registrera sig som röstberättigad tillsammans med sextiotre andra kvinnor, utan framgång. Som utbildare, abolitionist, redaktör, advokat och feminist ägnade hon sitt liv åt att förbättra livskvaliteten för alla – svarta och vita, män och kvinnor.