By Dr. A.J. Drenth
Myers-Briggs beskriver fyra bedömande funktioner och fyra uppfattande funktioner. Perceiving-funktionerna delas vidare in i två Sensing-funktioner och två Intuition-funktioner. Den ena känslofunktionen, Extraverted Sensing (Se), är riktad utåt, medan den andra, Introverted Sensing (Si), är riktad inåt. Se fungerar som den dominerande funktionen för ESTPs och ESFPs, medan Si är dominerande hos ISTJ- och ISFJ-typerna.
Extraverted Sensing (Se) vs Introverted Sensing (Si)
Extraverted Sensing (eller det som Jung kallade Extraverted Sensation) sker med hjälp av de fem primära sinnena (syn, ljud, beröring, lukt och smak).
Introverted Sensing (Si), däremot, avser inre kroppsliga förnimmelser som smärta, hunger, törst, inre temperatur, domningar, stickningar, muskelspänningar osv. Både Se och Si är kritiska för vår fysiska överlevnad och levererar viktig sensorisk feedback både inifrån och utifrån.
Om man ser det vid första anblicken kan det tyckas märkligt att vissa människor uppvisar starkare extraverta sinnen och andra starkare introverta sinnen, men detta är egentligen inte annorlunda än andra individuella skillnader. Det har säkert funnits tider i vårt evolutionära förflutna då ett välutvecklat Si var mer fördelaktigt för överlevnaden, liksom tider då Si visade sig vara särskilt viktigt. Följaktligen skulle det ha förbättrat oddsen för vår överlevnad som art att ha både Si- och Se-typer, eftersom det skulle ha gjort det möjligt för oss att ta emot och övervaka ett brett spektrum av sensoriska data. Se-typer var till exempel sannolikt bättre lämpade för jaktuppgifter på grund av sin förmåga att lägga märke till och reagera på viktiga detaljer i miljön. Si-typer kan däremot ha varit bättre på att urskilja om mat eller vatten var giftigt på grund av sin inre känslighet.
Trots den viktiga roll som Extroverted och Introverted Sensing spelar när det gäller att förmedla grundläggande fysiologiska uppfattningar, är detta inte deras enda syfte. Mer allmänt kan Se förstås som att de innefattar en omsorg om de konkreta händelser som sker runt omkring oss. Detta innefattar inte bara att lägga märke till sensoriska detaljer som syner, lukter och rörelser, utan även saker som trender, mode och stilar. Även om alla personlighetstyper är beroende av synen för att fungera i vardagen verkar Se-typerna vara särskilt inställda på visuell input. Detta är anledningen till att de (SP) tenderar att vara mer bekymrade över sitt utseende, liksom över utseendet i allmänhet, än vad Si-typer (SJ) är. SPs söker njutning och Se tar stor glädje av att uppfatta både fysisk skönhet och sensorisk nyhet. Deras förkärlek för sensorisk nyhet är anledningen till att SPs vanligen beskrivs som spänningssökare eller hedonister. Se är också engagerad av fysisk handling. SPs älskar att uppfatta och fysiskt reagera på signaler från omgivningen. Detta är anledningen till att de ofta tar arbete som förståsigpåare, idrottsmän, mekaniker, kockar och liknande.
Men även om Introvert Sensing kan ställa in sig på omedelbara inre förnimmelser (en roll som förresten ofta förbises) är den också förknippad med att komma ihåg och bevara tidigare sätt att göra saker och ting. Jag tycker om att tänka på Si som en sammanfattning av ens personliga förflutna, där alla ens tidigare erfarenheter kondenseras till en specifik syn på det förflutna. Särskilt för Si-typer (SJ) är de saker som är mest framträdande och omhuldade i detta Si-perspektiv de saker som är mest rutinmässiga och bekanta. Det verkar finnas en kvantitativ faktor som verkar i Si. Ju fler gånger något görs – att äta en viss måltid, höra en viss sång etc. – desto mer föredraget blir det. Det var förmodligen en Si-typ som, när han märkte hur hans smak förändrades med upprepade exponeringar, myntade uttrycket ”it will grow on me” (det kommer att växa på mig). I många fall, om man kan få en SJ att fortsätta pröva något, finns det en god chans att han eller hon kommer att tycka om det (eller åtminstone tolerera det bättre). SP-typer, som är mindre bundna till tidigare erfarenheter och i allmänhet verkar ha en bredare smakpalett, är mer benägna att tycka om något första gången. SJ-typer föredrar däremot att extraverta förnimmelser håller sig inom en välbekant bandbredd. Nya eller extrema externa förnimmelser kan till och med verka påträngande för SJs (särskilt ISJs), vilket får dem att byta från Si till den mindre föredragna Se-funktionen. SPs kan känna sig på liknande sätt avskräckta när de uppmanas att ”lyssna på din kropp” eller ”märka när du är mätt”, eftersom det skulle kräva ett större fokus på Si än på Se.
Som utforskas i mitt inlägg, Introverted vs. Extraverted Functions, kan de introverta funktionerna i allmänhet betraktas som mer konservativa och de extraverta funktionerna som mer liberala eller expansiva. Detta gäller för Si och Se. Introverta Sensing-typer är konservativa när det gäller det förflutna. De föredrar det ”beprövade och sanna”. Och eftersom de inte förlitar sig på nya sinnesintryck från omgivningen för att stimuleras tenderar de att vara mindre konsumtionsinriktade eller materialistiska än vad extraverta sensorer kan vara. När Si-typerna är i behov av något nytt föredrar de ofta att använda Ne för att på ett smart sätt skapa en provisorisk lösning av befintliga resurser i stället för att springa ut för att köpa något färdigt. I detta avseende beskrivs Si- (eller Ne-) typer ofta som uppfinningsrika. Se- och Ni-typer är däremot mer benägna att gå ut och köpa vad de tror att de behöver utan att tänka efter. Deras första instinkt gentemot den materiella världen är inte att bevara utan att konsumera. Detta gäller särskilt ESP-typer.