Cholecystit Nursing NCLEX Review

Denna NCLEX-granskning kommer att diskutera cholecystit.

Som sjuksköterskestudent måste du vara bekant med cholecystit och hur man tar hand om patienter som upplever detta tillstånd.

Den här typen av frågor kan hittas på NCLEX och definitivt på föreläsningsprov för sjuksköterskor.

Glöm inte att göra frågesporten om kolecystit.

Föreläsning om kolecystit

Kolecystit NCLEX Nursing Review

Hål: galla

Cyst: membranös säck

Cystor: inflammation

När du lägger ihop allt detta får du: En membransäck som innehåller galla är inflammerad. Därför är kolecystit en inflammation i gallblåsan.

Vad är gallblåsan?

Det är ett mörkgrönt organ som är rundligt till formen. En del kan säga att den ungefär ser ut som ett litet grönt päron.

Gallablåsan finns under levern på kroppens högra sida, vilket är mycket praktiskt eftersom levern och gallblåsan är kopplade till varandra och arbetar tillsammans. De delar sin kärlek till BILE!

Galla är en grönbrunaktig substans och skapas av levern och reser till gallblåsan för att lagras och koncentreras via levergångarna, vilket är anledningen till att organet är grönaktigt till färgen.

Galla hjälper oss att smälta och absorbera fetter som vi konsumerar som fettlösliga vitaminer som A, D, E och K. Så om vår gallblåsa inte fungerar (t.ex. på grund av en blockering eller inflammation) kan vår kropp inte få tillgång till dessa fetter och de kommer att lämna kroppen som fet/fet avföring som kallas ”steatorré”.

Den är också ett medel för att hjälpa kroppen att göra sig av med bilirubin, som bildas från nedbrytningen av gamla/slitna röda blodkroppar. Bilirubin är ett brunt/orange/gulligt ämne och bidrar till att ge vår avföring dess bruna färg. Så om gallblåsan inte släpper ut galla ordentligt (som innehåller bilirubin) blir avföringen ljus (som lera), ögats sklera kan bli orange/gul tillsammans med huden (gulsot) och urinen blir mörk i färgen. Detta beror på att bilirubinet har läckt ut i huden och urinen i stället för att lämna kroppen med avföringen.

Hur gallblåsan tar hand om gallan?

Gallblåsan sprutar ut galla i tolvfingertarmen (en del av tunntarmen). Detta sker när chyme (en tjock halvmassig vätska som innehåller magsafter och halvt smält mat som skapas av magsäcken) kommer in i tolvfingertarmen, vilket stimulerar gallblåsan att dra ihop sig. När detta inträffar åker gallan ner genom den cystiska gången och in i den gemensamma gallgången och sedan in i tolvfingertarmen. Gallan fyller då sin funktion med att hjälpa till att smälta fetter och hjälpa bilirubinet att lämna kroppen via avföringen.

Olyckligtvis kommer denna process att störas när gallblåsan blir inflammerad och gallblåsan inte kommer att kunna dränera gallan ordentligt. Istället blir gallan tjock och detta ökar väggtrycket i gallblåsan och leder till inflammation.

Inflammationen kan bli så allvarlig att den kan orsaka inflammation i levern (hepatit), bukspottkörteln (pankreatit), sepsis eller perforera.

Causer till kolecystit

Hinder av någon typ:

• Cholelithiasis ”gallstenar”: huvudorsak
  • Riskfaktorer: Kvinnor, överviktiga, äldre, familjehistoria, gravida, amerikanska urinvånare eller mexikanska urinvånare
  • Och någon annan typ av obstruktion i gallblåsan där gallan inte kan rinna ut via cystisk kanal

-Vad händer? Gallan stannar kvar i gallblåsan och blir tjock. Detta ökar trycket i gallblåsan och skadar gallblåsans vägg, vilket orsakar inflammation och svullnad i gallblåsan. På grund av svullnaden och inflammationen kan dessutom blodflödet till gallblåsan äventyras och leda till att organet dör.

Akcalculous ”utan problem med gallsten”: Detta är när gallblåsan INTE fungerar som den ska och inte drar ihop sig

• Detta tenderar att inträffa hos patienter med hög akutitet (mycket sjuka patienter som är inlagda på sjukhus), efter en operation eller under en allvarlig sjukdom som sepsis, brännskador eller stora trauman, och även när en patient har gått på TPN under en längre tid (gallblåsan stimuleras inte).

-Vad händer? Gallan blir tjock och gallblåsan drar inte ihop sig som den ska (stimuleras inte) och detta leder till inflammation.

Signaler och symtom på kolecystit

• Nausea/Vomiting
• Smärta i buken (epigastrisk) som tenderar att stråla ut till höger axelvärk, särskilt efter att ha ätit en fet måltid
• Positivt Murphys tecken: lägg patienten i ryggläge och palpera under revbenen på höger sida vid mittklavicularlinjen. Låt sedan patienten andas ut och sedan ta ett djupt andetag in. Medan patienten andas in, palpera på detta område under revbenen… om patienten slutar andas in under palpationen anses det vara ett positivt Murphys tecken.
• Fiber
• Bloating
• Steatorré, gulsot, mörkbrun urin, ljusa avföringar (kronisk kolecystit)

Diagnostiserat? Ultraljud i buken, HIDA-scanning eller datortomografi

Sjuksköterskeinterventioner vid kolecystit

”Gallblåsa”

GI vila

• NPO tills patienten är återställd, sedan klara vätskor och avancerad diet som tolereras enligt läkarens ordination
  • När kost ordineras för avancerad diet, bedöm hur patienten tolererar avancemanget… har han eller hon illamående/kräkningar, smärta?
• Sk illamående/kräkningar kan vara mycket allvarliga och en nasogastrisk sond med GI-dekompression kan sättas in. NG-slangen kan, enligt läkarens ordination, ställas in på låg intermittent sugning för att hjälpa till att avlägsna maginnehållet så att gallblåsan inte stimuleras.
  • Förse munvård

Analgetika mot smärta, antiemetika mot illamående

Lågfett, gasfri kost när patienten är återställd

Stort dropp för vätska för att ge vätska och bibehålla elektrolyter (många patienter blir uttorkade och har elektrolytobalans på grund av illamående och kräkningar)

Patienten stoppar andningen under palpation av gallblåsan för att det gör ont ”Murphys tecken”

Laboratorier: Elektrolyter, bilirubin (gulsot?), WBC, leverenzymer, pankreasenzymer, njurfunktion

Antibiotika mot infektion (IV)

Dränkvård

• Cholecystostomislang ”C-tube”: detta skiljer sig från en t-tube som ibland sätts in efter avlägsnande av gallblåsan och placeras i gallgången.
  • C-rör placeras genom bukväggen och in i gallblåsan. De är till för patienter som inte kan opereras omedelbart för att ta bort gallblåsan men den infekterade gallan måste avlägsnas.
  • Det dränerar infekterad vätska från gallblåsan.
  • Saker att komma ihåg:
    • Håll uppsamlingspåsen i midjehöjd för att dränera
    • Tömma och registrera dräneringen
    • Notera färg
    • Bevaka insticksstället för infektion
    • Skölj enligt läkarens ordination så att den inte blockeras och lär patienten hur han/hon ska ta hand om dräneringen.

Tecken och symtom på försämring? Hur ser man om behandlingen inte hjälper och om patienten blir sämre?

• Mental statusförändringar, ökad hjärtfrekvens, sänkt blodtryck, hög temperatur, hög WBC, förändring av avföringens konsistens och färg (steatorré, ljusfärgad, gulsot, mörk urin….inget bilirubin), ökande eller förvärrad buksmärta (RUQ)

ERCP för att avlägsna gallstenar från gallgången och bedöma områden i gallblåsan…ett endoskop förs in genom munnen och in i magsäcken till tunntarmen och till gallgången.

Borttagning av gallblåsan ”cholecystectomy”

• Då gallblåsan avlägsnas kommer gallan nu att rinna från levern via gallgången in i tolvfingertarmen.
• Detta ingrepp kan utföras laparoskopiskt (vanligast) eller öppet.
• Bevaka för infektioner.
• Var medveten om att många patienter som får gallblåsan avlägsnad laparoskopiskt kommer att få smärta i axlarna på grund av att koldioxiden (som användes under ingreppet) inte absorberas av kroppen.
  • Sidoläge med böjda knän kan hjälpa smärtan tillsammans med värmeapplikation på axlarna eller smärtstillande medel.
• Se till att patienten är ambulerande snart efter ingreppet för att förhindra komplikationer efter operationen och hosta och djup andning (skenande snitt)… påminn patienten om hur man använder den stimulerande spirometern.
• Vård av T-röret:
  • Ett T-rör fungerar som ett dränage och det kan användas för testning där färgämne sprutas in i röret och en röntgenbild tas för att se om det finns fler stenar. Det kommer att lysa upp gallgången.
  • T-delen av t-tuben placeras i gallgången för att dränera galla medan gallgången läker efter operationen eftersom det kommer att finnas en svullnad i gallgången. Det hjälper till att dränera den överflödiga gallan så att allt inte hamnar i tunntarmen eftersom den måste vänja sig vid att ha denna mängd galla som rinner ner (kom ihåg att normalt drog gallblåsan ihop sig och levererade den med jämna mellanrum).
  • Saker att komma ihåg:
    • Patienten kommer att ha en dräneringspåse som måste hållas vid buken så att den kan dräneras ordentligt och patienten bör vara upprätt i Semi-Fowlers position för att hjälpa till med dräneringen.
    • Bevaka dräneringen och att den faktiskt dräneras eftersom den kan bli blockerad.
      • Dräneringen bör INTE vara mer än 500 mL/dag….Första dagen efter operationen kan dräneringen vara blodig och blir sedan grönaktig/brun.
      • Underhåll hudvård eftersom galla är hård mot huden.
      • Du måste ha en läkarordination för att spola t-tuben.
      • Du kan bli beordrad att klämma tuben 1 timme före och 1 timme efter måltiderna (MÅSTE HA LÄKARORDNAD FÖR DETTA) så att galla kan komma in i tunntarmen för att hjälpa till med att smälta fett.
        • När tuben är klämd övervaka hur patienten tolererar den…. meddela MD om patienten har illamående/kräkningar, smärta etc.