Vi vet att data är värdefulla. Det måste de vara. Regeringar betalar hackare miljontals dollar för att få tag på dem. Fem av de sex största företagen i världen efter marknadsvärde är dataföretag. Företag som har förstått det verkliga värdet av data tjänar pengar över öronen.
Så varför släpar utvecklingssektorn efter? Borde inte regeringar och givare investera i dataproduktion, analys och teknik som skulle göra det möjligt för dem att rikta insatser lika effektivt som Google riktar in sig på annonsering?
I utvecklingssfären, där lokala, nationella och globala insatser samlas för att uppnå målen för hållbar utveckling, skulle man kunna anta att beslutsfattare värderar data lika högt som sina motsvarigheter i näringslivet. De hållbara utvecklingsmålen är trots allt ett tidsbundet mätbart ramverk med 17 mål, 169 mål och 232 indikatorer som alla länder strävar efter att uppnå senast 2030, och de måste mäta sina framsteg. Det är sant att det finns ett starkt retoriskt samförstånd om att bättre data är en förutsättning för att uppnå de hållbara utvecklingsmålen och för att ingen ska lämnas efter. Men efterfrågan på bättre data har inte lett till en motsvarande ökning av finansieringen från inhemska eller externa källor. Med andra ord motsvarar investeringsnivån inte det uttalade värdet av data.
Mindst en anledning till detta är att data och statistik ofta betraktas som långsiktiga process- och systeminvesteringar som konkurrerar med prioriteringar som anses ha en mer omedelbar effekt. Detta talar för politikers och beslutsfattares korta tidshorisonter och otålighet att se vissa resultat, även om det kanske inte leder till systemförändringar. Det tyder också på att beslutsfattare inte vet hur de ska bedöma datas värde i förhållande till andra investeringsprioriteringar.
För att möta denna utmaning ville vi bättre förstå hur ekonomer och forskare har försökt mäta värdet av data.
I vårt dokument, What Do We Know About the Value of Data?, beskrivs fem metoder för att mäta värdet av data. Syftet är att förstå varje metods fördelar och nackdelar och att fastställa vilka metoder som skulle vara mest effektiva för att övertyga beslutsfattare om behovet av att öka investeringarna i data. Analysen bygger på Open Data Watch’s nyligen publicerade Value of Data Inventory. De metoder som granskades i detta dokument var:
- Kostnadsbaserade metoder – Värdet bestäms utifrån kostnaden för att producera data.
- Marknadsbaserade metoder – Värdet bestäms utifrån marknadspriset för likvärdiga produkter eller användarnas betalningsvilja.
- Inkomstbaserade metoder – Värdet definieras genom en uppskattning av de framtida kassaflöden som kan härledas från data.
- Förmånsbaserade metoder – Värdet uppskattas genom att definiera fördelarna med särskilda dataprodukter, t.ex. en folkräkning, och sedan tjäna pengar på fördelarna.
- Inflytandebaserade metoder – Värdet bestäms genom att bedöma den kausala effekten av datatillgänglighet på ekonomiska och sociala utfall, eller kostnaderna i termer av ineffektivitet eller dåliga politiska beslut på grund av begränsade data eller data av dålig kvalitet.
Efter att ha granskat var och en av dessa metoder konstaterades det i dokumentet att: 1) att det är mycket svårt att mäta värdet av data och att det inte finns något samförstånd om hur man bäst gör det, och 2) att ingen av metoderna är tillräckliga för att påverka beslutsfattare.
Varför är det så svårt att värdera data? Dessa metoder utgår alla från antagandet att data är en immateriell tillgång. Data är också, till stor del, kollektiva varor och har därför inget marknadspris. Data är icke-rivala, vilket innebär att en persons användning inte tar bort andras möjligheter att använda dem eller minskar deras värde. Detta innebär att det kan vara svårt att spåra och mäta värdet för olika användare över tid och för olika ändamål. Dessa egenskaper gör det särskilt svårt att fastställa värdet och att tjäna pengar på fördelarna med dataprodukter.
Vad är vägen framåt? Av de granskade tillvägagångssätten ansåg vi att de effektbaserade tillvägagångssätten, som visar på berättelsens starka roll för att främja värdet, är de mest lovande eftersom de visar på sambandet mellan datainvesteringar och resultat som påverkar människors liv. Deras största utmaning är att vissa fall är kontextspecifika, vilket kan begränsa deras inflytande hos beslutsfattare. Men om det är möjligt att visa både den mänskliga påverkan och avkastningen på investeringen kan vi ha en vinnande kombination.
I framtiden kommer det globala partnerskapet för data för hållbar utveckling att stödja insatser för att sammanställa berättelser om dataeffekter som har en tydlig koppling till avkastning på investeringar. Vi kommer att bygga vidare på våra partners arbete och uppmuntra alla att kontakta oss med berättelser som de vill dela med sig av. Vi kommer att paketera dessa berättelser och använda dem i vårt påverkansarbete när vi argumenterar för mer och bättre finansiering av data.
(Foto av Arne Hoel / Världsbanken)