Sudans politiska historia är fylld av politisk oro och osäkerhet. En gång under en premiärministers styre tog en framgångsrik militärkupp över landet 1989. Denna nya militärregering upplöste de politiska partierna och införde islamisk lag på nationell nivå, vilket ytterligare utlöste inbördeskriget. Konflikten ägde rum mellan militärregeringen och Sudans folkets befrielsearmé (Sudan People’s Liberation Army, SPLA), som företrädde intressena hos de södra regionerna i landet. År 1993 styrdes landet av en islamisk totalitär enpartiregering. Under denna nya regering hade ett begränsat antal icke-muslimska regeringstjänstemän utsedda befattningar och representerade landets södra delar. Efter cirka två decennier av strider undertecknade regeringen och SPLA 2005 det övergripande fredsavtalet som innebar att en andra vicepresidentpost inrättades, som skulle tillsättas av en representant från södra delen av landet. Fredsavtalet föreskrev också att medlemmar från SPLA skulle utses till kabinettsposter och att en övergångsförfattning skulle utarbetas för att vägleda de kommande sex åren i regeringen. Efter dessa sex år av övergångsregering avskilde sig Sydsudan officiellt.
Sudans regering
I dag fungerar Sudans regering som en representativ demokratisk republik med en president. Enligt detta system är presidenten statschef, regeringschef och överbefälhavare för de väpnade styrkorna. Nationen och dess folk representeras av ett flerpartisystem, och offentliga angelägenheter förvaltas av tre grenar: den verkställande, den lagstiftande och den dömande makten.
Den verkställande makten i Sudans regering
Sudans president leder den verkställande makten tillsammans med vicepresidenten. Presidenten utser kabinettsmedlemmar för att leda olika ministerier. I dag tillhör dessa ministrar främst det politiska partiet National Islamic Front. Den här grenens främsta uppgift är att genomföra lagar som skrivits av den lagstiftande grenen.
Den lagstiftande grenen av Sudans regering
Den lagstiftande grenen av Sudans regering består av den nationella lagstiftande församlingen. Det offentliga organet består av nationalförsamlingen, 450 utsedda ledamöter, och delstatsrådet, 50 delstatsparlamentariskt valda ledamöter. Varje ledamot av nationalförsamlingen har en mandatperiod på sex år. Den lagstiftande maktens huvudansvar är att skapa lagar och se till att lagarna verkställs av den verkställande makten och dess kabinett.
Justitiell gren
Den rättsliga grenen ägnar sig åt att se till att lagen efterlevs. Den består av högsta domstolen, justitieministern, riksåklagaren, civila domstolar och specialdomstolar. Grenen representeras vidare av flera domstolar: civil-, straff-, särskilda blandade säkerhets-, militär- och stamdomstolar. Stamdomstolarna övervakar vanligtvis tvister som rör mark-, vatten- och familjefrågor. Till skillnad från andra rättsliga grenar som är oberoende av de andra regeringsgrenarna måste Sudans rättsliga gren stå till svars inför den verkställande makten. Rättsliga beslut grundar sig på den islamiska sharialagen.
Administrativa divisioner
Landet är ytterligare indelat i administrativa divisioner. Den första indelningen är på delstatsnivå; det finns 18 delstater i Sudan, var och en med en guvernör, delstatens lagstiftande församling och delstatens kabinett. År 2015 gav nationalförsamlingen presidenten befogenhet att utse delstatsguvernörer. Dessa 18 delstater är vidare indelade i 133 distrikt. Tre autonoma regioner är Darfur Regional Authority, Eastern Sudan States Coordinating Council och Abyei Area Administration.