Om du tillhör den minoritet av människor som aldrig har haft hål i munnen, ge dig själv en klapp på axeln! Om du inte tillhör tandläkareliten behöver du inte vara nedstämd. Tandlossning är den överlägset vanligaste tandläkessjukdomen som drabbar alla åldersgrupper på ett eller annat sätt. Daglig tandborstning och användning av tandtråd har visat sig effektivt bekämpa karies och hålla din munhälsa i form. Men varför hittar din tandläkare, trots dina bästa ansträngningar, alltid ett eller två hål i tänderna vid varje rengöringstillfälle efter sex månader? Även med den rekommenderade tandtrådsanvändningen och tandborstningen verkar du aldrig kunna hålla hålen under kontroll. Denna kamp är verklig, och det här blogginlägget syftar till att kasta ljus över detta ämne.
Ett hål beror på specifika bakterier som äter bort din emalj och andra ”goda” icke hotfulla bakterier. Det refereras bland yrkesverksamma till som ”tandkaries” och klassificeras som en sur dysfunktion. Detta innebär att de ”onda” bakterierna överröstar de icke hotfulla ”goda” bakterierna genom att avge syra till tänderna och på så sätt förändra pH-miljön i munnen. Denna syra är den karies som eroderar och bryter ner tänderna, så lösningen är att minska de bakterier som orsakar syran. För vissa är detta svårt att kontrollera, eftersom höga syrenivåer kan vara genetiska eller tecken på ett hälsoproblem, t.ex. sura uppstötningar.
För att begränsa grundorsaken till den sura miljön i din munhåla finns det några faktorer som din tandläkare kommer att vilja ta hänsyn till. För det första kan han eller hon testa nivåerna av syraproducerande bakterier i din mun med ett svabbprov och ett ATP-instrument. När detta har bedömts kommer du och din tandläkare att ta hänsyn till olika kriterier. Det första är om du lider av muntorrhet. Torra, uttorkade munnar är idealiska för karies och orsakas bland annat av stress, dålig kost, ålder, ärftlighet, sjukdomar, tobak och mediciner. Därefter bör ditt salivflöde testas. Din saliv spelar en viktig roll i munnen eftersom den fungerar som en skyddande barriär. Ju mindre saliv du har, desto större är risken att du ansamlar karies. Frekvensen av hur ofta du äter och mellanmål spelar också en viktig roll för att utveckla karies. Särskilt när det gäller mellanmål och livsmedel med hög sockerhalt gör ätandet att munnen blir surare än vad den normalt är. Du bör helst, för din munhälsa, bara äta eller mellanmål 4-5 gånger om dagen för att ha låg risk. Även munhålsapparater, som t.ex. nattskydd, tandställning och tandställning utgör ett hot. En oral apparat gör det inte möjligt för din saliv att helt täcka och skydda tänderna mot de syraproducerande bakterierna.
Att ta reda på varför du är benägen att få karies hjälper dig enormt när du ska lära dig vad som är den bästa metoden för att få det under kontroll. Du skulle bli förvånad om du fick reda på hur bara de minsta förändringarna i dina vanor kommer att ha den största positiva effekten på dina tänder och din munhälsa. Läs vidare på nästa veckas blogg för att upptäcka några av de specifika metoder och produkter som du kan använda för att hålla din tandhygien på rätt spår.