För att ljuset ska nå näthinnans stavar och tappar måste det passera genom hornhinnan, kammarvattnet, pupillen, linsen och glaskroppen. Det första steget i synens fysiologi är bildbildning på näthinnan och aktivering av fotoreceptorer. De resulterande nervimpulserna skickas sedan vidare till de visuella områdena i hjärnbarken.
Retinal bildbildning:
Detta kräver fyra grundläggande processer,
- Refraktion av ljusstrålar.
- Linsens ackumulation.
- Pupillens förträngning.
- Ögonens konvergens.
Ljusstrålar som kommer in i ögat från luften bryts vid hornhinnans främre yta, hornhinnans bakre yta, linsens främre yta och linsens bakre yta. Graden av brytning som sker vid varje yta är mycket exakt och sådan att strålarna faller vid fovea centralis.
Ögats lins är bikonvex. Dessutom har den den unika förmågan att ändra ögats fokuseringskraft genom att bli måttligt böjd i ena stunden och kraftigt böjd i nästa. Denna förändring av linsens krökning kallas ackommodation. Vid fjärrseende drar ciliarmuskeln ihop sig och drar ciliarprocess och choroid framåt mot linsen. Detta orsakar förkortning, förtjockning och utbuktning av linsen och ökar därmed krökningarna.
Pupillens sammandragning sker som svar på en ljusreflex som involverar det automoniska nervsystemet och är en ren funktion av de glatta musklerna i iris, dvs. konstriktormusklerna eller de cirkulära musklerna i iris.
Konvergens i synfysiologin:
Människans ögon är utformade på ett sådant sätt att de fokuserar på endast en uppsättning av objektet (enkel binokulär syn). Denna typ av syn är möjlig på grund av det fenomen som kallas konvergens. Med konvergens avses den mediala rörelsen av de två ögongloberna så att de är riktade mot det objekt som betraktas.
Konvergens är en funktion som utförs av de frivilliga muskler som är fästade på utsidan av ögongloben och som kallas extrinsiska ögonmuskler. Dessa är superior rectus, inferior rectus, medial rectus, lateral rectus, superior oblique och inferior oblique.
Stimulering av fotoreceptorer:
När bilden bild bildas på näthinnan omvandlas den till nervimpulser. De steg som ingår i genereringen av nervpotentialer är aktivering av rhodopsin och/eller jodopsin i stavar respektive tappar.
Hyperpolarisering sker som ett resultat av aktivering av dessa pigment som svar på ljus. Dessa impulser leds sedan genom synnerven till thalamus. Här synapserar fibrerna med andra neuroner vars axoner går vidare till de visuella områdena i hjärnbarken som ligger i occipitalloben. Se även fler användbara artiklar från PCD Pharma Company.