Urban Public Schools Need Support

Att förändra urban utbildning är inte omöjligt och inte heller lätt, men vi som individer och som samhälle måste göra förändringar inom oss själva för att säkerställa att varje elev lyckas. Genom att fokusera på föräldrarnas engagemang, lärarnas engagemang, utbildning i tidig barndom, bygga upp positiva livssamhällen och minska fattigdomen kommer elevernas prestationer i skolan och deras framgång i livet att förbättras.

Enligt Maslows behovshierarki har individer både brist- och tillväxtbehov. Bristbehov är grundläggande behov för en persons fysiska och fysiologiska välbefinnande. Tillväxtbehov å andra sidan innefattar behovet av att veta, uppskatta och förstå; dessa behov kan aldrig tillfredsställas fullt ut (Slavin, 2005). Elevernas tillväxtbehov kan inte uppfyllas om inte de grundläggande behoven tas om hand, och man kan inte ha det ena utan det andra.

Vår regering och vårt skolsystem måste förstå att om inte varje elevs grundläggande behov uppfylls kommer utbildningen och lärandet att bli lidande. Många elever som går i stadsskolor lever i hushåll med en ensamstående förälder och lever under fattigdomsgränsen, så studentgemenskapen måste fokusera på de grundläggande behoven. Som ett resultat av detta börjar eleverna i stadsskolor med en stor nackdel. Å andra sidan har elever i förortsskolor som får sina grundläggande behov tillgodosedda en gemenskap där de kan fokusera på att lära sig, uppskatta och förstå utbildningen. Det är därför som skolsystemen i städerna behöver särskild uppmärksamhet och dramatiska förändringar.

Föräldrarnas engagemang i skolorna är mycket kopplat till barnens akademiska framgång, men många elever i städerna kommer från familjer där detta inte är verkligheten. En av de framträdande stereotyperna är idén ”att föräldrar med låg inkomst inte bryr sig om sina barns skolgång, inte är kompetenta att hjälpa till med läxor och inte uppmuntrar till prestationer”. (Loot 2003) I stället är det inte så att föräldrarna inte bryr sig, men många gånger finns det för elever med låg inkomst endast en förälder som försörjer familjen. I det här fallet kanske föräldern arbetar när deras barn inte går i skolan och de har inte möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna.

Hursomhelst måste föräldrar och pedagoger hitta sätt att arbeta tillsammans för att säkerställa barnets framgång. Även om föräldern inte alltid kan vara där kan föräldrarna visa intresse för sitt barns utbildning och lärarna kan hjälpa dem att göra det. När de kan vara där bör föräldrarna bygga upp sin relation med sina barn och ställa frågor till dem, uppmuntra barnen att lära dem det de lärt sig i skolan och hålla dem till mycket höga förväntningar.

Lärarnas engagemang för eleverna i städerna är en annan viktig faktor som kan påverka elevernas prestationsnivå. För att eleverna ska lyckas måste de ha lärare som är hängivna och engagerade i att undervisa eleverna och hjälpa dem att uppnå resultat både akademiskt och utanför skolans väggar. Vissa lärare kanske inte förstår att eleverna har många människor som går in och ut ur våra liv. I dagens stadsskolor har eleverna inte råd med lärare som nekar dem hjälp och sviker eleverna i stället för att ge dem en hjälpande hand och hjälpa till att vägleda dem till framgång.

Fattigdom och våld i levande samhällen är hinder för elevernas framgång, och de måste förändras. Ainsworth rapporterade att ett dramatiskt sätt grannskaps- och samhällsmiljön kan påverka invånarnas liv är genom att påverka barnens utbildningsresultat (2002).

På grund av bristen på aktiviteter som intresserar eleverna efter skolan tvingas många barn som går i skolan i innerstäderna att förlita sig på vägledningen från det samhälle där de bor. Om det inte finns strukturerade skolprogram eller möjligheter lämnas barnen ofta ut på gatorna i sina samhällen, där våld, droger och brottslighet är vanligt förekommande. Skolsystemet och regeringen måste skapa program för att hjälpa elever som lever i fattigdom att lära sig och leda så att de kan övervinna de svårigheter som fattigdom och våldsamma bostadsområden innebär.

Detta måste ske omedelbart. Även om många tror att skolor är ett sätt att minska fattigdomen och prestationsklyftan i framtiden, begränsar de problem som skolor i städerna står inför idag elevernas framgång i första hand, så klyftan förändras inte. Fattigdom i innerstadsskolor måste fokuseras på istället för att ignoreras för att öka elevernas prestationer och framgång.

Förskoleutbildning i dagens samhälle är mycket viktig och avgörande för ett barns framgång. Tillgång till förskola är dock inte en realitet för en stor del av landet. I en insamling från CRDC 2011-12 konstaterades att cirka 40 procent av de offentliga skoldistrikten inte erbjuder förskola, och där den finns tillgänglig är den oftast endast del av dagen. Av de skoldistrikt som har offentliga förskoleprogram är knappt hälften tillgängliga för alla elever inom distriktet. I samma studie konstaterades också att svarta elever står för 18 procent av förskoleeleverna, men att 42 procent av förskoleeleverna stängs av minst en gång och 48 procent av förskoleeleverna stängs av mer än en gång. Förskoleundervisning bör erbjudas till varje individ, inte bara till en liten andel av de stadsdelar som har råd med det.

Och utan positiva förändringar av dessa faktorer kämpar eleverna för att lära sig de grundläggande färdigheter som krävs för att gå vidare till nästa årskurs. När dessa elever väl går vidare till högre utbildning kan de kanske inte konkurrera med eleverna omkring dem och måste ta stödkurser. Dessa elever faller mellan stolarna i innerstadens skolsystem.

Vissa kan hävda att vår stads skolsystem redan förbättras genom att fler och fler skolor byggs och byggs om varje år och att man planerar att lägga till ytterligare några idrottsprogram. Att bygga och bygga om skolor är inte nyckeln till att lösa de problem som vi står inför i dag inom stadsutbildningen. Skolsystemet ger oss verktygslådan men visar eller lär oss inte hur vi ska använda verktygen, och den farliga miljön där vi arbetar förändras inte. Eleverna kan spela sin roll genom att ha hjärtat och viljan att använda de verktyg de får.

Förändring av urban utbildning är inte omöjlig och det kommer inte att bli en lätt uppgift, men vi måste göra förändringar inom oss själva för att säkerställa varje elevs framgång. Vi kan tillsammans förändra dagens urbana skolsystem om föräldrar, pedagoger, regeringar och elever går samman och främjar utbildning i tidig barndom och driver på föräldraengagemang, lärarengagemang och positiva samhällsmiljöer.