Körtlar är strukturer som har sitt ursprung i epitelvävnad, närmare bestämt i körtelepitelvävnad. Dessa strukturer är ansvariga för att producera ämnen som släpps ut i kroppen för att utföra en mängd olika funktioner.
Körtlar kan bildas av en enda cell (encelliga), vilket är fallet med kalciumkörtlarna som finns i luftvägarna, eller så kan de också bestå av flera celler som är grupperade tillsammans (pluricellulära). Beroende på hur de avlägsnar sitt sekret kan pluricellulära körtlar delas in i endokrina och exokrina.
→ Exokrina körtlar
Exokrina körtlar är de som avlägsnar sitt sekret på den fria ytan, det vill säga på kroppsytan eller i organens lumen. De har specialiserade kanaler för att avlägsna de ämnen som produceras. En exokrin körtel har alltså två olika delar: den sekretoriska delen och körtelkanalerna.
Avseende morfologin hos den sekretoriska delen av exokrina körtlar kan man dela in dem i olika typer: tubulära, acinära och sammansatta. Den första gruppen, som också kallas tubulära exokrina körtlar, har en rörformad sekretorisk del. De acinära körtlarna, även kallade alveolära körtlar, har en mer rundad form. De sammansatta exokrina körtlarna är däremot en kombination av de två ovan beskrivna formerna.
Förutom klassificeringen baserad på formen kan vi klassificera de exokrina körtlarna efter hur cellen eliminerar sekretet, det vill säga i merokrin, apokrin och holokrin. Merokrina körtlar eliminerar sitt sekret på ett sådant sätt att ingen cytoplasmaförlust sker. Apokrina körtlar förlorar däremot en del av cytoplasman i samband med sekretionen. Holokrina körtlar, å andra sidan, eliminerar hela cellen med sekretet, dvs. sekretet är själva cellen.
Exempel på exokrina körtlar är bland annat spottkörtlar, svettkörtlar, bröstkörtlar och lever.
Hypofysen är en endokrin körtel som stimulerar flera andra körtlar
→ Endokrina körtlar
Endokrina körtlar utmärker sig för att de utgör det endokrina systemet och ansvarar för utsöndring av ämnen som kallas hormoner. Till skillnad från de exokrina körtlarna har de endokrina körtlarna ingen körtelkanal och deras sekret släpps direkt ut i blodet, där det följer med till målorganet. Som exempel på denna typ av körtlar kan nämnas sköldkörteln, äggstocken, testikeln, överkörteln, hypofysen och bisköldkörteln.
Enligt organisationen av dessa celler kan de endokrina körtlarna klassificeras i två grundtyper: de cordonala och de follikulära. Den cordonala har celler som är organiserade i rader och den follikulära har celler som samlas till en vesikel.
→ Blandade körtlar
Vissa författare anser att det finns ytterligare en klassificering av körtlar, nämligen blandade körtlar. Som exempel på en sådan körtel kan vi nämna bukspottkörteln, som har en del som producerar hormoner (insulin och glukagon) och en annan som producerar bukspottkörtelsaft, som släpps ut i tarmen.
Njut av att kolla in vår videolektion om ämnet: