Hop Tree är en nordamerikansk aromatisk buske som kan växa till ett litet träd på upp till 6 meter med en rundad krona. Den kan också vara buskformig med flera stammar. Krossade kvistar och blad ger en obehaglig lukt, därav det alternativa gemensamma namnet ”stinkande aska”.
Bark är en tunn brungrå till rödbrun färg, slät till lätt fjällig, med horisontella lenticeller och med vårtiga korkiga kammar på större stammar.
Kvistarna är ljusare bruna, täckta av fint hår, med korta luddiga knoppar och U-formade bladärr.
Bladen är omväxlande och palmalt sammansatta med tre bladblad på en lång bladstjälk. De enskilda bladen är ovala till elliptiska till formen, 2 till 4 tum långa, de laterala bladen utan stjälk, det avslutande bladet på en kort stjälk, glänsande blågröna på ovansidan, blekare på undersidan, antingen med släta kanter eller lätt tandade. Undersidan är markerad med små körtelpunkter som producerar den kemikalie som ger upphov till de aromatiska ämnena. Höstfärgen är gul.
Blommorna är han- och honblommor och ibland perfekta, och visas på våren i terminala sammansatta klasar (cymes), varje stjälkad blomma 1/4 till 1/2 tum bred med 4 eller 5 smala grönvita håriga kronblad, 4 till 5 ståndare på hanblommorna. Skeppsbladen är mycket kortare än kronbladen. Honblommorna har en enda tillplattad pistill. Blommorna har också en obehaglig lukt.
Frukt: Blommor mognar på sommaren till hängande klasar av en tum breda, ljusbruna, runda samaror som är tunn som en våffel, därav det gamla vanliga namnet ”våffel-aska”. Samaran innehåller 2 till 3 bruna frön som är omgivna av den tunna rundade vingen som visar många retikulerade membran. Dessa sitter kvar på trädet under vintern, vilket underlättar identifieringen av trädet. Samarorna har en lukt av humle.
Habitat: Humleträdet växer i rika skogsjordar med tillräcklig fuktighet och delvis sol och kan hittas som ett träd under de större skogsträden, på sandiga bäckkanter och avsatser. Rotsystemet är vedartat men förökar sig inte från de underjordiska delarna.
Namn: Artnamnet, trifoliata, är en hänvisning till det trebladiga bladet. Släktet, Ptelea, kommer från grekiskan för en alm, som också har liknande, men mindre, bevingade frön. Trots det alternativa vanliga namnet ”våffelaska” hör den inte till askfamiljen. Det namnet kommer från den tunna samara som är rund som en våffla, inte avlång som de flesta askfrön. men liksom asken omger den tunna samara fröet. Författarnamnet för växtklassificeringen – ”L.” står för Carl Linnaeus (1707-1778), svensk botaniker och utvecklare av den binomiala nomenklaturen för modern taxonomi.