© 2020 Think Social Publishing, Inc.
Disney Pixar-filmen Inside Out har inspirerat många att fundera över idén om att det som pågår inuti våra hjärnor är lika fascinerande som det som pågår runt omkring oss dagligen.
Filmen uppmuntrade barn och vuxna att prata om de känslor de upplever. Även om jag personligen inte älskade filmen (för mycket kaos i hjärnan och för lite självkännedom och självkontroll hos den 11-åriga huvudpersonen Riley) såg jag den som ett medel för undervisning.
Rileys hjärna är en framträdande ”karaktär” i filmen, men Riley själv har minimal medverkan i filmen. Även om kärnidén att förvandla känslor till karaktärer är kreativ och engagerande, är verkligheten att det budskap som filmen förmedlar är att Rileys känslor tillsammans med hennes minnen tar henne med på sin egen resa. Vid inget tillfälle använder Riley någon annan del av sin hjärna för att bearbeta sin upplevelse av att behöva flytta och bo i en ny stad. Hon använder inte sin hjärna för att utveckla strategier för att mer effektivt hantera sina mycket aktiva känslor parat med sina minnen från det förflutna. I grunden uppvisar Riley många eftersatta färdigheter i social kommunikation och problemlösning.
Detta sagt kan filmen användas för att utveckla lektioner kring social kommunikation och socialt emotionellt lärande som kan hjälpa våra elever. Även om filmens målgrupp är unga barn i grundskoleåldern, är de flesta av de fem lektionsidéer som följer bäst utforskade med elever i övre grundskoleåldern, mellanstadiet och högstadiet.
Lektionsidé 1: Identifiera känslor
Vi har alla känslor – de där förnimmelserna som sker på insidan. Vi känner ibland saker som vi inte kan beskriva, inte ens för oss själva. Känslor är komplicerade och vi kan ha många känslor samtidigt. Även som mogna vuxna kan vi inte alltid förstå våra känslor. Det har tagit lång tid för forskarna att bevisa att även djur har känslor eftersom djur inte pratar, så de kan inte berätta för oss om sina känslor. Nu vet vi genom forskningen att många levande varelser har känslor, till och med växter!
Några idéer följer för att hjälpa dina elever att utforska sina känslor genom att lära sig att märka dem och genom att känna igen andras känslor. Hjälp dem att lägga märke till de många sätt på vilka vi kommunicerar våra känslor och de tillfällen då vi håller våra känslor för oss själva.
- Låt eleverna dela med sig av erfarenheter som visar att djur har känslor. Om eleverna har erfarenhet av husdjur (katter, hundar osv.), låt dem tala om vilka känslor de tror att deras husdjur uppvisar. Uppmuntra dem att också tänka på andra djur: har en fisk känslor? Har en reptil känslor? Om en elev inte har erfarenhet av ett husdjur kan du använda YouTube-klipp om katter och hundar – söta saker de gör osv.
- Bebisar har känslor som föräldrarna måste försöka lista ut eftersom bebisar inte pratar. En stor del av föräldraskapet är att försöka ta reda på hur små barn känner eftersom de inte kan berätta för oss ännu. Hur kan vi avgöra vad en bebis kanske känner? Vilka ledtrådar kan vi leta efter som visar på olika känslor, till exempel leende eller skratt om barnet är lyckligt, eller gråt om barnet är upprört.
- Det förväntas att barn i förskole- och skolåldern och vuxna lär sig att prata om sina känslor. Som vuxna och lärare vägleder vi barnen att bygga upp ett känslomässigt ordförråd för att hjälpa dem att förstå sina egna och andras känslor genom att:
- Att känna igen hur känslor ser ut ”på utsidan” och tilldela ett ord för att beskriva dem
- Uppmuntra barn att tänka på sina känslor genom att använda sitt vårt inre tal. Självprat kan bidra till att skapa medvetenhet och kontakt med de egna känslorna: ”Wow, jag känner mig ledsen. Vad är det som händer? Varför känner jag mig så här? Finns det något jag kan göra för att hjälpa mig att känna mig mindre ledsen?”
- Använda sina ord för att förklara sina känslor för andra. Detta blir en viktig strategi för att bygga upp starkare sociala kommunikationsfärdigheter.
Lektionsidé 2: Initiera kommunikation för att dela våra idéer med andra
Riley har att göra med förändring: hennes familj måste flytta till en ny stad och hon känner sig mycket ledsen över det hon lämnar bakom sig. Rileys föräldrar försöker vara optimistiska, men Riley känner annorlunda.
- Vad skulle Riley kunna säga till sina föräldrar för att låta dem veta vad hon upplever?
- När skulle hon kunna säga det?
- Hur skulle hon kunna säga det?
- Varför skulle det hjälpa henne att säga det?
Lektionsidé 3: Utforska fördelarna med att prata om känslor och försöka förstå hur andra har känt sig i liknande situationer.
När vi pratar med varandra delar vi inte bara med oss av data eller fakta; vi berättar om våra erfarenheter, inklusive hur vi känner. När vi kan dela våra känslor om en specifik händelse med andra människor hjälper vi dem att förstå vilka vi är, hur vi känner och bryr oss om saker och ting och hur vi reagerar på världen omkring oss. Genom att prata om våra känslor bygger vi upp empati hos oss själva och andra. Att känna empati innebär att vi kan relatera till hur en annan person känner. Det kan vara lugnande att veta att andra människor har känt på samma sätt eller gått igenom saker som liknar det vi upplever. Det kan få oss att känna oss mindre ensamma när vi själva har obehagliga känslor.
Det är viktigt för barn att veta att andra människor också har känt sig riktigt ledsna, riktigt rädda, riktigt förvirrade osv. Att lära sig hur andra människor känner gör att var och en av oss vet att det är okej att inte må bra hela tiden!
En av de positiva sakerna i filmen Inside Out var den vikt den lade vid sorg och tanken att vi inte ska försöka undvika att vara ledsna. Precis som de andra känslorna är sorg en uppskattad medlem i laget. Vi kan lära våra barn att bättre förstå varför de känner sig negativa och att vara trygga med att veta att det är okej att känna sig mindre lycklig. Det är härligt att känna glädje, men ingen känner sig glad hela tiden! Låt oss vara ärliga om det med dem.
Involvera dina elever i ett samtal om hur det kändes att dela sina känslor med andra. Var det lätt eller svårt? Hjälpte det dig att känna dig lugnare eller märkte du att när du delade positiva känslor fick det dig att må ännu bättre? Om de har liten erfarenhet av detta, tänk på att skapa tid och utrymme för denna erfarenhet i din klass eller grupp. Att ha en trygg plats att dela med sig av och prata om känslor kan vara fördelaktigt för alla dina elever.
Lektionsidé 4: Utforska hur vi använder vårt inre tal
Riley är ganska tyst under hela filmen eftersom den verkliga handlingen pågår inuti hennes hjärna. Hur skulle hon kunna använda sitt ”inre tal” – det språk vi använder i våra huvuden – för att organisera sitt eget tänkande och förstå sina känslor?
Att lära sig att använda vårt ”inre tal” är en värdefull strategi som kan hjälpa oss genom hela livet. Några av de många sätt på vilka vi använder vårt inre tal är bland annat:
- för att hjälpa oss att bättre förstå hur vi känner
- för att reflektera över minnen
- för att ta reda på vad som händer runt omkring oss
- för att bearbeta vad vi ska göra härnäst
Till exempel: I en scen minns Riley sina vänner i sin gamla stad. Hon kunde ha sagt till sig själv: ”Du åker tillbaka och hälsar på dem om två månader, det kommer att bli roligt att träffa dem igen!”. Vi kan använda vårt självprat för att lugna våra känslor, ge oss mod eller hjälpa oss att komma på vad vi ska säga eller inte säga i en situation.
Vi kan också coacha oss själva genom våra känslor och situationer med hjälp av vårt inre tal. Det är alltid till hjälp när vi kan påminna oss själva om lösningar eller strategier. Riley kunde ha coachat sig själv genom att säga något i stil med: ”Jag vet att den här känslan av sorg kommer att gå över. Jag har fått vänner tidigare och jag kommer att få dem igen. I morgon i skolan ska jag försöka prata med två barn som jag inte känner”. Arbeta med dina elever om hur vi använder vårt inre tal för att hjälpa oss att coacha oss själva. Vissa människor kallar ”inre tal” för en ”inre coach”.
Det finns många lektioner som erbjuds genom kognitiv beteendeterapi för att hjälpa eleverna att lära sig mer om att använda sitt inre tal.
Lektionsidé 5: Skapa en hjärntavla!
Min kollega Nancy Clements driver Social Thinking® Boston-kliniken och är medlem i vårt samarbete för utbildning och talare inom Social Thinking. Inspirerad av filmen och Rileys oförmåga att självreglera sina reaktioner på sina känslor skapade Nancy Brain Boards (se nedan) för att använda med sina elever. Med utgångspunkt i den centrala idén att man kan vara sin egen ”hjärnchef” ger hjärntavlan eleverna en möjlighet att bättre förstå sitt eget tänkande och beteende med hjälp av ett mer helhetsinriktat förhållningssätt. Brain Board erbjuder ett systematiskt sätt att bygga upp ett känslomässigt ordförråd baserat på reflektioner och minnen och uppmuntrar till aktiv problemlösning. Genom att skapa hjärntavlor upptäcker eleverna de många ”tankekanaler” som vi alla har i våra hjärnor. Detta hjälper i sin tur eleverna att utveckla ytterligare självkännedom.
Exempel på ett barns Brain Board
Inside Out var ett kreativt sätt att ge uppmärksamhet åt känslorna inom oss alla. Med det sagt kunde filmen ha gjort mer för att hjälpa barnen att förstå att våra känslor bara är en del av vårt större jag, och att känslor, om de går okontrollerade och utan förståelse, kan ställa till med förödelse i våra liv. Fokus i Social Thinking är att skapa medvetenhet om de många delarna av vårt sociala jag och hur våra tankar, känslor, ord och handlingar påverkar andra och oss själva.