Den svenska påskhelgen är fem dagar och börjar på Skärtorsdag och fortsätter till Annandag Påsk. Många butiker stänger eller har reducerade öppettider under denna tid, och Påskdagen, påskdagen i Sverige, är till och med en flaggdag.
Som sekulärt land är semestern mindre ett religiöst firande och mer en möjlighet att umgås med familjen under årets första långhelg. Många svenskar tar sig till sina sommarhus i söder och skidstugor i norr.
Sedan dess har Sverige alla de aspekter av påsken som du kan hitta runt om i världen – choklad, ägg, kaniner – men de har några traditioner som är mindre vanliga utanför landet.
Svenska påskhäxor
På skärtorsdagen, Skärtorsdagen på svenska, klär barnen ut sig till påskhäxor (påskkärringar) och går från dörr till dörr för att önska folk en god påsk – i utbyte mot godis.
Historien om påskhäxor har sitt ursprung i den första skärtorsdagen då Judas förrådde Jesus.
Man trodde att den här dagen släpptes ondskan ut i världen – inklusive häxor, som på sina kvastar skulle flyga till Blåkulla, en ö där djävulen skulle välkomna dem till sitt hov.
Ett sätt att skydda sig mot detta förmodade hot var att bränna stora eldar, vilket man trodde skulle skrämma bort dem. Vid mörkare tidpunkter i historien var dessa eldar ett tillfälle att bränna kvinnor som anklagades för häxeri på bål.
Denna tradition har blivit mycket mer godtagbar och barnvänlig på senare tid, och liknar numera den amerikanska halloweentraditionen trick or treating.
Barn tar på sig huvuddukar och sjalar, märker sina ansikten med rosaröda kinder och fräknar och går från dörr till dörr och byter hemgjorda kort mot godis. Såvitt vi vet praktiserar de inte satanisk dyrkan.
Även om både pojkar och flickor bär den traditionella Påskkärrning-dräkten valde en del pojkar istället att klä ut sig i sin bästa och svartaste kostym, en stor falsk mustasch och någon gammal topphatt som ligger på vinden. Dessa kallas Påskgubbar (Påskgubbar). Detta är endast ett kosmetiskt alternativ, Påskgubbar får också gå dörr med Påskkärringar.
Svensk påsklunch
Påskbord, den traditionella måltid som äts till påsk i Sverige, liknar lyxen i ett smörgåsbord till jul. Ägg, potatis, köttbullar och inlagd sill står i centrum, tillsammans med traditionella rätter som Janssons Frestelse och naturligtvis snaps. Lamm kommer att tillagas till middagen, vilket är vanligt i de flesta länder som firar påsk.
Janssons Frestelse (Janssons Frestelse)
Som vanligt i Skandinavien sker festligheterna på kvällen före huvudhändelsen, så Påskbord äts vanligtvis på Påskafton (skärtorsdagen).
Svenska Påskmust
Om du vill orsaka bråk kan du försöka förklara högt att den traditionella läsken Påskmust, inte är samma sak som Julmust – det är en fråga som är lika splittrande som huruvida Skåne ska vara en del av Danmark eller inte. Vissa kommer att hävda att Påskmust skiljer sig markant från Julmust, medan andra kommer att säga att det är samma dryck, bara i en annan flaska. Oavsett likheterna eller skillnaderna, beroende på vem du frågar, finns denna coladryck endast tillgänglig under påsken.
Äggmålning, björkkvistar och andra svenska påskdekorationer
På Långfredagen och Påskafton samlas både barn och vuxna för att måla ägg och dekorera björkkvistar med fjädrar.
Äggen målas med ljusa vårfärger som ett sätt att välkomna den nya säsongen in i hemmen. Äggen samlas i en korg som en mittpunkt på bordet eller hängs från träd och kvistar. En del människor köper färdigdekorerade ägg eller till och med plastägg, men den hemmagjorda varianten är fortfarande den främsta.
Björkkvistar dekoreras med färgglada fjädrar. En del ställs ut i hemmet, och några extra finns utspridda i trädgården (eller var äggjakten ska äga rum) för oförskräckta barn som ska hitta dem när de letar efter dem.
Dessa dekorativa kvistar har sitt ursprung i den traditionella björk som används är en påminnelse om Jesu lidande, eftersom svenskarna piskade varandra med dem som en symbolisk gest för Kristi flagellation. Med tiden har denna tradition gått vidare till att bli mycket mer nyckfull.
Försvunna svenska påsktraditioner
I Sverige är långfredagen känd som Långfredag, vilket kan översättas till ”Långfredag”. Ett namn som passar bra med tanke på dagens historia. Före 1969 var alla butiker, restauranger och teatrar tvungna att hålla stängt denna dag.
Det fanns två TV-kanaler, varav den ena visade gudstjänster och den andra dokumentärer. Dagen tillbringades ofta med familjen och spelade brädspel, och skulle till synes dra ut på tiden.
I dag får företagen hålla öppet och många människor har en ledig dag för att handla, äta och umgås med vänner. Tiden går fort!
Vill du ha mer skandinavisk påsk? Ta reda på danska påsktraditioner, varför ägg är en del av påsken och historien om akvavit.