Makroobjektiv runt 100 mm är bland de mest populära primes-objektiven eftersom de kan användas för ett mycket stort antal tillämpningar. Så hur blev Sonys 2,8/90 objektiv? Kolla in min recension för en djupgående analys.
Du hittar alla bilder som visas i den här recensionen i full upplösning i det här albumet.
Specifikationer
| Diameter | 79 mm |
| Längd | 130 mm |
| Filtertråd | 62 mm |
| Vikt | 605 g |
| Max. Förstoring | 1:1 |
| Nära fokuseringsavstånd från sensorn | 0.28 m |
| Antal bländarlameller | 9, rundade |
| Element/grupper | 15/11 |
Sony FE 2.8/90 G OSS säljs för 998 dollar på amazon.com, B&H Photo eller ebay.com, 1049 euro på Amazon.de (affilierade länkar).
Oppgifter
Jag köpte recensionsexemplaret från amazon.de med mina egna pengar och använde det i cirka fyra månader.
Nyckelfunktioner
- 1:1 förstoring
- Optisk bildstabilisator
- Fokushållningsknapp
- Fokusbegränsare
- Linjärt kopplad fokuseringsring
- Intern fokusering
Den Sony FE Macro 2.8/90 G OSS erbjuder alla de klockor och visselpipor som du förväntar dig av ett modernt premiummakroobjektiv.
Byggkvalitet och hantering
Den Sony FE Macro 2.8/90 G OSS erbjuder en bra men inte fantastisk byggkvalitet. En del av det yttre skrovet är tillverkat av aluminium medan de inre delarna, knapparna, fokusringen och objektivets framsida samt filtertråden är tillverkade av plast. Knapparna och strömbrytarna känns tillräckligt solida. Vissa markeringar är ingraverade, andra som serienumret är det inte.
Det finns ingen packning runt fästet och Sony är inkonsekvent när det gäller att hävda vädertätning. Sony.net hävdar inte någon vädertätning, Sony.com gör det. Jag frågade en kille som jag litar på i ämnet och han var mycket ointresserad av Sonys vädertätning. Personligen skulle jag inte lita ett dugg på det här objektivet i tuffare förhållanden.
Självklart kan jag inte säga hur hållbart objektivet kommer att vara på lång sikt. Allt jag kan göra är att ge dig mitt ytliga intryck som är tillräckligt bra men knappast spännande i det här fallet. För det höga priset hade jag nog förväntat mig lite mer. FE 4/70-200 som också är ett G-objektiv kändes mer solidt för mig.
Hantering
Switchar
Sony Macro har en fokusstoppsknapp som du kan programmera om till andra funktioner som ögon-AF vilket är ganska praktiskt.
Det finns också en fokusbegränsare som minskar jakt och en omkopplare för den optiska stabilisatorn. Både brytarna och knappen fungerar tillräckligt bra och de gör användningen lite enklare.
Fokusring
Sony Macro har en speciell fokusring som har två lägen: AF och MF. I båda lägena är motståndet väl avstämt och ringen är välplacerad och lätt att greppa.
Om du drar den mot dig aktiveras MF-läget. Än så länge är det unikt för FE 90 Macro. I MF-läget har du en fokusskala, hårda stopp (förvänta dig inte att de ska vara användbara för att få korrekt oändlighetsfokus) och fokusringen är linjärt kopplad. Den färdas lite mindre än 180 grader från 28 cm till oändlighet vilket är en superbrant överföring. I det här läget sker fokuseringen fortfarande med hjälp av tråd.
Då överföringen är så brant är det ganska svårt att fokusera på längre avstånd i MF-läget, men på medellånga avstånd tyckte jag att det var en avsevärd förbättring jämfört med Sonys normala MF-implementering. Du kan växla till makroläge mycket snabbt och göra din fokusfinjustering genom att flytta kameran.
Om du skjuter fokusringen bort från dig och växlar kameran till MF fungerar fokusringen som den på andra Sony-objektiv. Överföringen är mycket mindre direkt men fokusringen fungerar inte linjärt vilket gör att fokuseringen blir mycket långsammare för mig.
Jag använder båda lägena, ”AF-läget” för landskap där jag behöver mycket exakt fokus och MF-läget för kortare avstånd.
Huvud
Sonys FE 2,8/90 levereras med en stor huv som är gjord av solid plast. Eftersom den inte får plats i min vanliga kameraväska har jag aldrig haft den med mig så jag kan inte säga hur effektiv den är.
Storlek och vikt
Sony FE 2.8/90 Macro är ett av de större E-mountobjektiven. Det är högre än FE 4/16-35 men inte lika högt som FE 4/70-200. Eftersom det inte är särskilt tungt balanserar det ändå ganska bra på min Sony a7ii men det känns lite ihåligt jämfört med de tätare 16-35 eller 2/65 APO.
AF-prestanda
Sony fokuserar internt och AF är nästan ljudlös.
Fe 2.8/90 Macro är ett av Sonys långsammare fokuserande objektiv. Det är inte alls lika långsamt som FE 1.8/50 eller 2.8/50 Macro där AF är ett verkligt problem, men det fokuserar inte lika snabbt som FE 1.8/85 eller FE 1.8/55. Min a7ii är inte en snabb AF-kamera till att börja med, men när jag använde den var min keeper rate lite lägre för mer dynamiska porträtt av en liten pojke. För mer statiska porträtt gick det bra.
Stabilisator
Sony FE Macro 2,8/90 G OSS har en optisk stabilisator. På min a7ii kompenserar den ungefär 2-3 stopp vilket är kanske ett stopp mer än vad jag skulle förvänta mig av enbart kamerans stabilisator. Detta gör det möjligt att få hyfsat suddiga vatten handhållna och det gör det också möjligt att ta fotografier med blå timme med lägre brus.
Optisk prestanda
Dessa resultat är baserade på användning med en Sony Alpha 7II.
Bländskydd
Bländskyddet är inte överdrivet imponerande för ett modernt objektiv. Med en stark ljuskälla i ramen finns det betydande slöjflagring och mindre spökbilder.
Det är ett verkligt problem om du vill lyfta dina skuggor på en scen med hög kontrast. Om du håller dina skuggor svarta är det oftast inget problem.
Solstjärnor
Inte en styrka hos Sony. Även stoppat ner till f/16 är solstjärnor suddiga.
Bokeh
I allmänhet har objektivet riktigt jämn bokeh, jag skulle bedöma det som ett av Sonys bästa i denna aspekt. Men låt oss ta en närmare titt.
Scenario 1: mycket krävande scen i naturlig storlek
Här är oof-högdagarna mycket ljusa vilket ger ett mycket krävande scenario. Vi ser mycket små konturer, mestadels rena inre cirklar (ja, rena från lökringar. Borde ha rengjort objektivet innan.), mycket lite färgfransar och några konstiga former mot hörnen. Bländarformen är inte distraherande ens vid f/5,6.
Scenario 2: Kort avstånd med halvkrävande bakgrund
Här ser vi en mycket tilltalande bakgrundsrendering utan några konturer, endast kattögon-effekten vid f/2,8 och i mindre grad vid f/4 är lite distraherande.
Scenario 3: Halvkraftig bakgrund på porträttdistans
Jag har svårt att hitta något fel i den här scenen.
Scen 4: Längre avstånd
De flesta objektiv har betydligt sämre bokeh på längre avstånd men jag tycker att Sony gör ett ganska bra jobb här. Bakgrunden återges ganska jämnt trots avståndet. Förgrunden är också väldigt jämn.
Kromatiska aberrationer
Sony FE 2.8/90 Macro är exceptionellt väl korrigerad för axial CA och spherochromatism. I mitt värsta test finns det lite färgfransar och korrigeringen är inte riktigt lika bra som med CV 2/65 APO men fortfarande på en mycket hög nivå.
Vignettering
Vignetteringen vid f/2,8 är 1,7 stop vilket är en hel del och synligt om det är okorrigerat. Genom att blända ner till f/4 minskas den till 0,8 stopp vilket knappt är märkbart. Vid f/5,6 är vinjetteringen knappt märkbar med 0,4 stopp och vid f/8 mäter jag 0,2 stopp:
Distorsion
Sony FE 2,8/90 visar en mycket liten mängd tunndistorsion. Den kommer nästan aldrig att märkas i din bild och om den är det korrigerar den medföljande profilen den perfekt. Fortfarande visar de flesta andra makroobjektiv ingen synlig distorsion alls.
före: ingen korrigering | efter: med standard LR-profil
Skärpa
Sony FE 2.8/90 Macro är ett av de vassaste E-mount-objektiven som finns tillgängliga för tillfället. Det är inte riktigt lika bra som Batis 135 eller CV 2/65 APO som är de skarpaste E-mount-objektiven som finns tillgängliga just nu, men det ligger inte långt efter.
Från f/2,8 är det utmärkt i mitten med fortfarande mycket bra hörn. Hörnen förbättras lite vid f/4 och f/5,6 där de når utmärkta nivåer.
Jag har ingen bra uppställning för att testa på korta avstånd men Roger Cicala körde det här intressanta testet som visade att Sony var det skarpaste makroobjektivet som testades vid ett reproduktionsförhållande på 1:2. Eftersom han gör ett genomsnitt av sina mätningar och eftersom Sony har en allvarlig variation mellan kopior kommer MTF för en bra kopia som min att vara betydligt högre än Rogers resultat.
Copy-to-Copy variation
Sony har inte det bästa ryktet när det gäller kvalitetssäkring och Sony FE 2.8/90 är, enligt lensrentals data, ett av Sonys objektiv med den högsta variationen från kopia till kopia. Som ett team har vi hittills köpt 5 kopior varav 3 var dåligt avcentrerade. Det var först från mitt andra exemplar som jag började uppskatta FE 2.8/90:s kvaliteter.
Så om du bestämmer dig för att köpa ett eget exemplar se till att köpa från en säljare med en bra returpolicy och testa det eller testa ditt objektiv innan du köper det. Det är värt att kämpa för att få ett bra exemplar men var beredd att investera lite tid i att hitta ett bra exemplar.
Alternativ
Voigtlander 2/65 APO Macro: Som vi har sett i recensionen presterar Sony på en mycket hög nivå men Voigtlander är ännu bättre med nära nog perfekt CA-korrigering. Sonys fördel är en lite jämnare bokeh, särskilt i övergångszonen. Om ditt fokus ligger på makrofotografering är Sony det bättre alternativet eftersom den fokuserar till 1:1 och är betydligt längre. Den manuellt fokuserade Voigtlander erbjuder å andra sidan en mer universell brännvidd, trevligare hantering, överlägsen byggkvalitet och fina solstjärnor.
602 g | $998 | amazon.com (affiliate link)
Sony FE 2.8/50 Macro: Den mycket mindre, lättare och billigare 50 mm Macro är nästan lika skarp som 90 mm med lite mer CA och bättre motståndskraft mot bländning. Dess största nackdelar är den usla AF-motorn och de 7 raka bländarlamellerna som är till nackdel för bokehen när den är nedstängd. FE50 Macro är ett ganska bra vandringsobjektiv medan FE90 Macro är bättre för insektsmakros och porträtt.
236 g | $448 | på amazon.com (affiliatelänk)
Sony FE 1.8/85: Det går inte längre än till en förstoring på 1:8, så det är inte ett alternativ för makroanvändning. För andra tillämpningar är den billigare, lättare och snabbare FE85 förmodligen det bättre valet även om FE90 är något bättre korrigerad. Styrkan med FE90 Macro är dess bredare användningsområde.
371 g | $598 | amazon.com (affiliate link)
Tokina 2.5/90 Macro: Sony är lite bättre i hörnen vid f/2,8, dess axiella CA-korrigering är bättre och flare-resistensen är betydligt bättre. Bortsett från det är Tokina ett ganska anmärkningsvärt objektiv även idag.
530 g + adapter | ca 300 dollar begagnat | på ebay.com (affiliatelänk)
Zeiss Makro Planar 2/100: Det helt manuella Zeiss som bara fokuserar till 1:2 är lite större och tyngre (med adapter) men inte särskilt mycket. I slutändan sålde jag det eftersom jag var alltför besvärad av den höga mängden axial CA som uppvägde dess annars fantastiska prestanda och breda användningsområde.
MTF-data | 660 g + adapter | ca 750 kr begagnat | på ebay.com (affiliatelänk)
Canon EF 2.8/100 L: Jag har inte använt det personligen men efter att ha läst andras recensioner så tror jag att Sony är lite vassare off-center (om du får ett bra exemplar) med bättre CA-korrigering. Canon å andra sidan är lite mer prisvärd och erbjuder vädertätning.
Slutsats
Proffs
|
medelvärde
|
cons
|
Den FE Macro 2.8/90 G OSS är det bästa objektivet från Sony som jag hittills har granskat. Optiskt sett finns det mycket att uppskatta: Skärpan är utmärkt i alla scenarier, CA mycket väl korrigerad, det finns mycket lite distorsion och bokeh är verkligen jämn. Min mindre kritik skulle fokusera på den ganska genomsnittliga flarksäkerheten och den ganska starka vinjetteringen, men dessa kommer bara sällan att påverka dina bilder.
Hanteringen av det inte så lilla objektivet är generellt sett bra. Den speciella fokusringen gör manuell fokusering mer behaglig än Sonys normala implementering, men den kommer inte i närheten av fokusringen på ett manuellt objektiv. Funktioner som fokusbegränsare, OSS-switch och en fokusstoppsknapp gör hanteringen lite snabbare. Jag tycker att byggkvaliteten är tillräckligt bra men för så mycket pengar hade jag förväntat mig lite mer. Bra nog är också en bra beskrivning för AF.
Jag tycker att Sony är ditt bästa val om du menar allvar med att fotografera makro med din E-mount-kamera. På det här området utmärker den sig med klassledande prestanda. Det fungerar också bra som ett universalobjektiv för porträtt och landskap, men det är förstås ganska stort och dyrt om man jämför med icke-makroobjektiv. Så om du gillar att ibland fotografera makroobjektiv kan du kanske föredra det framför FE 1,8/85 som är mer mångsidigt för dessa tillämpningar men som inte klarar makro.
Samt sett är Sony FE Macro 2,8/90 G OSS ett av Sonys finaste objektiv och klarar de flesta utmaningar som kastas mot det med utmärkta resultat. Den måttligt snabba bländaren och brännvidden gör det till ett av de mer universella FE-objektiven och jag tror att det kommer att förtjäna en plats i många kameraväskor. Priset är mycket högt men det är dess prestanda också. Om du får ett bra exemplar.
Sony FE 2.8/90 G OSS säljs för 998 dollar på amazon.com, B&H Photo eller ebay.com, 1049€ på Amazon.de (affiliatelänkar).
Om den här recensionen var till hjälp för dig, var snäll och överväga att använda en av mina affiliatelänkar. Tack?
Mer bildprov
Dessa och fler bilder i full upplösning hittar du i den här flickr-uppsättningen: Sony FE Macro 2.8/90 G OSS.
Andra artiklar
- Recension: Voigtlander 65 mm F2 Macro APO-Lanthar
- Sony FE-objektiv: En omfattande och oberoende guide
- Review: Sony FE 2.8/50 Macro