2C:1-4. Klasserna av brott
a. Ett brott som definieras i denna lag eller i någon annan lag i denna stat, för vilket ett fängelsestraff på mer än sex månader är tillåtet, utgör ett brott i den mening som avses i konstitutionen i denna stat. Brott betecknas i denna lag som brott av första, andra, tredje eller fjärde graden.
b. Ett brott är ett brott mot ordningsstörningar om det betecknas så i denna lag eller i en annan lag än denna lag. Ett brott är ett mindre ordningsstörningsbrott om det är så betecknat i denna lag eller i en annan lag än denna lag. Brott mot ordningsstörningar och små brott mot ordningsstörningar är småbrott och är inte brott i den mening som avses i denna stats författning. Det ska inte finnas någon rätt till åtal av en storjury eller någon rätt till rättegång i en jury för sådana brott. En fällande dom för sådana brott ska inte ge upphov till något handikapp eller någon rättslig nackdel som grundar sig på en fällande dom för ett brott.
c. Ett brott som definieras i någon annan lag i denna stat än denna lag skall klassificeras enligt bestämmelserna i detta avsnitt eller i avsnitt 2C:43-1 och, med undantag för vad som föreskrivs i avsnitt 2C:1-5b och kapitel 43, skall den påföljd som kan utdömas vid en fällande dom för detta brott hädanefter regleras av denna lag. I den mån någon bestämmelse utanför kodexen förklarar ett brott som en förseelse när ett sådant brott uttryckligen föreskriver ett maximistraff på sex månaders fängelse eller mindre, oavsett om det är kombinerat med böter eller inte, ska en sådan bestämmelse utgöra ett brott mot ordningsstörningar.
d. Om inte annat följer av bestämmelserna i avsnitt 2C:43-1 skall hänvisningar i lagar, regler eller förordningar utanför lagen till termen ”high misdemeanor” avse brott av första, andra eller tredje graden och hänvisningar till termen ”misdemeanor” avse alla brott.
2C:33-2. Oordning
a. Olämpligt beteende. En person gör sig skyldig till ett mindre ordningsstörningsbrott, om han
- (1) i syfte att orsaka allmän olägenhet, irritation eller oro, eller om han vårdslöst skapar en risk för detta,
- (1) ägnar sig åt slagsmål eller hotelser, eller åt våldsamt eller tumultartat beteende, eller
- (2) skapar ett farligt eller fysiskt farlig tillstånd genom en handling som inte tjänar något legitimt syfte hos aktören.
b. Anstötligt språk. En person gör sig skyldig till ett ringa ordningsstörningsbrott om han på en offentlig plats och i syfte att kränka en åhörares känslor eller med hänsynslös oaktsamhet till sannolikheten för att så kommer att ske, riktar ett orimligt högt och stötande grovt eller kränkande språk, med hänsyn till omständigheterna kring den närvarande personen och den miljö där uttalandet sker, till någon närvarande person.
”Offentligt” innebär att det påverkar eller sannolikt påverkar personer på en plats dit allmänheten eller en betydande grupp har tillträde; bland de platser som omfattas finns motorvägar, transportanläggningar, skolor, fängelser, bostadshus, affärs- eller nöjesställen eller något grannskap.
Gemensam kommunal domstol Brottmål
Ordningsstörande och mindre ordningsstörande personbrott: För brott mot ordningsstörande personer kan man dömas till sex månaders fängelse, upp till 1 000 dollar i böter, samhällstjänst och prövotid (det finns vissa undantag). Små ordningsstörningar kan leda till ett fängelsestraff på 30 dagar, böter på upp till 500 dollar, samhällstjänst och prövotid. Båda brotten kräver ett straff på 75 dollar från S.N.A. och ett straff på 50 dollar från V.C.C.C.B. samt rättegångskostnader. Normalt resulterar en första fällande dom endast i böter.
Vanliga brott mot ordningsstörningar är: Enkel misshandel, 2C:12-1, snatteri, 2C:20-11 (under 200 dollar), stöld/stöld av tjänster, 2C:20-8 (under 200 dollar), falsk information, 2C:28-3, motstånd mot gripande, 2C:29-2. Vanliga mindre ordningsstörningar är trakasserier, 2C:29-2, och slagsmål, 2C:12(a)3.