ÖVERST: Silverkarp som hoppar i Fox River
RYAN HAGERTY/USFWS
Invasiv asiatisk karp skulle kunna trivas i Michigansjöns vatten genom att äta avföring och nedbrytande organismer, rapporterade forskare den 12 augusti i tidskriften Freshwater Biology.
Två karparter, storhuvudkarp (Hypophthalmichthys nobilis) och silverkarp (H. molitrix), fördes till USA på 1960-talet och dumpades i sydliga avloppslaguner och fiskodlingar för att äta upp överskottsalger, enligt Associated Press. Fisken hittade sin väg till Mississippifloden och färdades genom dess många bifloder på sin väg norrut. Illinoisfloden kryllar nu av karpar, som utgör två tredjedelar av den fiskbiomassa som finns där, enligt Science News.
I takt med att karparna tar sig mot de stora sjöarna försöker forskare ta reda på om och hur de kan överleva där.
”Vi bör göra allt vi kan för att hålla storhuvud- och silverkarparna borta från de stora sjöarna”, säger Sandra Cooke, sötvattensekolog vid High Point University i North Carolina, i en intervju med Science News. Cooke, som inte var inblandad i arbetet, har tidigare föreslagit att de invaderande fiskarna endast skulle kunna leva på utvalda platser runt Michigansjöns kant, där de skulle leva på sin föredragna diet av fytoplankton. Zebra- och quagga-musslor täcker sjöns botten och slukar det mesta av planktontillgången, och vissa biologer trodde att denna brist skulle kunna hindra den asiatiska karpans spridning.
Men tidigare studier analyserade bara den översta metern av sjövattnet och bortsåg från det faktum att karp-arter lätt konsumerar detritus när planktontillgången sjunker. Ett team lett av forskare vid University of Michigan tog hänsyn till dessa faktorer och modellerade om sjöns vattentemperatur, djup och tillgängliga näring skulle kunna stilla karparnas aptit.
De fann att det kan det.
”Michigansjöns låga tillgång på plankton är kanske inte ett så starkt hinder som man tidigare trott”, säger medförfattaren Peter Alsip, sötvattensekolog vid Cooperative Institute for Great Lakes Research vid University of Michigan, i ett pressmeddelande. ”Vår studie visar att karpen kan överleva och växa i mycket större områden av sjön än vad tidigare studier antydde”, tillägger han i en intervju med AP.
Genom att livnära sig på en kombination av zooplankton, musselexkrementer och annat organiskt material som finns flytande i vattenpelaren kan den stora karpen överleva i ett område på 11 144 kvadratkilometer i Michigansjön året runt, och upp till 43 308 kvadratkilometer på sommaren, enligt Science News. På samma sätt skulle silverkarpfen kunna leva på 1 436 kvadratkilometer under svalare månader och 2 758 kvadratkilometer under varmare månader.
Karparna skulle troligen passera genom Michigansjön på sin väg för att hitta mer lämplig föda, som om ”dessa fiskar vill köra på motorvägen och letar efter en Cracker Barrel”, säger Jim Garvey, en akvatisk ekolog vid Southern Illinois University i Carbondale, i en intervju med Science News. Garvey, som inte var involverad i studien, tillägger att det är svårt att förutsäga när och hur karpen kan ta över Michigansjön, men att lära sig var fisken kan överleva i ekosystemet är ett viktigt första steg.
Michigansjöns kalla temperaturer, djup och brist på föda skulle utgöra en utmaning för karpen, säger Kevin Irons, programdirektör för akvatiska olägenhetsarter vid Illinois Department of Natural Resources, till AP. Men Michiganstudien visar att fisken ”kan fastna under långa perioder och snabbt färdas långa sträckor”.
”Detta förstärker vikten av att investera i förebyggande åtgärder”, säger Irons. En föreslagen förebyggande strategi, som stöds av intresseorganisationen Alliance for the Great Lakes, innebär att Brandon Road Lock and Dam i närheten av Joliet, Illinois, utrustas med avskräckande medel, som t.ex. bullermaskiner och elektriska barriärer, för att hindra karpen från att passera, enligt AP. Åtta amerikanska guvernörer och två kanadensiska premiärministrar stöder också planen på 778 miljoner dollar, står det i universitetets pressmeddelande, delvis för att skydda den fiskeindustri på 7 miljarder dollar som drivs av de stora sjöarnas rikedomar.
Nicoletta Lanese är praktikant på The Scientist. Skicka e-post till henne på [email protected].