Sammanfattning
Denna fallstudie är en analys av den ekonomiska lönsamheten för bevarande av vilda djur och växter vid Lewa Wildlife Conservancy (LWC) i Kenya. Under det senaste decenniet ändrades markanvändningen från boskapsskötsel till bevarande av vilda djur. År 1994 stängslades hela naturskyddsområdet in. För närvarande är LWC starkt beroende av bidrag från givare för att upprätthålla de pågående programmen, särskilt skyddet av båda noshörningsarterna och Grevy’s zebra. År 1996 finansierades 29 % av de årliga löpande kostnaderna av de vinstcentra som utvecklats på naturskyddsområdet och 71 % täcktes av donationer. Den viktigaste inkomstkällan var turism, följt av försäljning av vilda djur (odling) och jordbruk.
På grund av de höga kostnaderna för programmet för utrotningshotade arter är det nuvarande konceptet för bevarande av vilda djur inte ekonomiskt livskraftigt, inte heller boskapsskötsel. Conservancy’s turistpolicy gör det inte möjligt att täcka kostnaderna för skyddet av utrotningshotade arter. Potentiell troféjakt skulle minska underskottet men kan inte kompensera för de höga kostnaderna för de hållbara programmen.
Denna fallstudie visar att ekonomiskt oberoende kommer att vara mycket svårt att uppnå. En drastisk kostnadsminskning eller ett avslutande av programmet för utrotningshotade arter, tillsammans med en förändring av den nuvarande turistpolitiken, måste övervägas.
Å andra sidan måste LWC:s bidrag till nationellt och internationellt bevarande, skydd av utrotningshotade arter och världens biologiska mångfald erkännas. LWC med sin professionella säkerhetsorganisation spelar också en viktig roll för säkerheten i det område där den är belägen och för vilket den inte har fått ekonomiskt stöd.