Kraften i djupt tänkande:

Sann eller falskt: ”

Vad var ditt svar på frågan ovan? Fick du snabbt ett svar eller var du tvungen att tänka på det och sedan tänka på det lite till?

Föreställ dig för ett ögonblick att du skulle kunna ta på dig en uppsättning inverterade glasögon och se världen genom en helt annan lins. Å ena sidan skulle du bokstavligen se annorlunda, men du kanske inte ser världen annorlunda. Om vi tittar tillräckligt djupt och tillåter oss själva att observera från en ny lins kommer vi att göra det. Thomas S. Kuhn påpekade i The Structure of Scientific Revolutions,

”Vad en människa ser beror på vad hon tittar på och även på vad hennes tidigare visuella begreppserfarenhet har lärt henne att se.”

Kraften hos djupt tänkande är kärnan i kreativitet. Genom att lära dig att tänka annorlunda och djupt kommer du att upptäcka att det inte bara är ditt kreativa tänkande utan även ditt kritiska tänkande som förbättras avsevärt. Detta leder till högre nivåer av tänkande och kraftfulla problemlösningsförmågor som du helt enkelt inte hade tidigare.

Låt oss ta en titt på vad djupt tänkande är, varför du bör lära dig om det och vad det kommer att göra för dig.

Hur vet du att du vet det du tror att du vet?

Har du hört talesättet, ju mer du vet desto mindre vet du? Om du inte har gjort det, ta en stund och fundera över den frasen. Genom att titta på kunskapsteorin kan vi ställa följande fråga: Hur vet du att du vet det du tror att du vet?

Låt oss titta på ett exempel. Lös följande: Lös problemet: 2 + 2 = ?

Jag hoppas att du svarade 4! Men låt oss ta en titt på ett annat sätt att se på detta. I Plato and Platypus Walk into a Bar av Thomas Cathcart och Daniel Klein finns följande berättelse:

En västerländsk antropolog får veta av en Voohooni att 2 + 2 = 5. Antropologen frågar honom hur han vet detta. Stammesmannen säger,

”Genom att räkna, förstås. Först knyter jag två knutar i ett snöre. Sedan knyter jag två knutar i ett annat snöre. När jag knyter ihop de två sladdarna har jag fem knutar.”

Djupt tänkande är tänkande om tänkande

Rene Descartes har som bekant sagt ”Cogito ergo sum” eller ”Jag tänker, därför är jag”, där han menade att tänkande är det väsentliga kännetecknet för att vara människa.

I Why the World Doesn’t Seem’t to Make Sense diskuterade Steve Hagen att Descartes kom fram till cogito genom ett experiment med radikalt tvivel för att ta reda på om det fanns något han kunde vara säker på, det vill säga något som han inte kunde tvivla bort. Hagen kommenterade,

”Han började med att tvivla på den yttre världens existens. Sedan försökte han tvivla på sin egen existens. Men hur han än tvivlade så stötte han hela tiden på det faktum att det fanns en tvivlare. Det måste vara han själv! Han kunde inte tvivla på sitt eget tvivlande.”

Metakognition är i huvudsak medvetenhet om sin egen medvetenhet. Det är att tänka på tänkande eller kognition på kognition.

1. Meta betyder bortom
2. Kognition betyder tänkande

Därmed betyder Metakognition bortom tänkande.

Att vara medveten avser sinnets förmåga att ta ett steg tillbaka och iaktta sig själv i handling. Här kan vi undersöka hur vi lär oss, minns och tänker. Kunskapen om hur vi bearbetar information ger oss möjlighet att ändra hur vi bearbetar den.

Kan vi verkligen veta vad något är?

Hagen ställer följande fråga i sin bok Why the World Doesn’t Seem’t to Make Sense: Här är det, men vad är det? Vet vi verkligen vad något är?

Hagen påpekar följande:

När vi försöker svara på detta, har vi då bara svarat på frågan ”hur vi tänker oss det?” eller ”vad kallar vi det?”? Någon djupare fråga återstår.

Om jag till exempel säger: ”Här, i den här bägaren, finns vatten”, kan du fråga: ”Vad är vatten?”. Men som vetenskapsmän kanske vi vill påpeka: ”Vatten är väte och syre”. Genom att använda vetenskapliga metoder verkar det alltså som om vi kan upptäcka vad vatten är ”gjort av.”

Med självförtroende säger vi: ”Det som verkligen finns i den här koppen är väte och syre, som kombinerats och omvandlats till denna unika substans som vi kallar ’vatten'”. Men frågorna fortsätter.

Hagen avslutar: ”Vad är väte? Vad är syre? Och så tittar vi igen, med hjälp av vetenskapliga metoder, och säger: ”Väte är ett grundämne som består av atomer, som var och en består av en enda proton och en enda elektron.”

Men frågorna kvarstår fortfarande: Vad är atomer? Vad är protoner och elektroner? Det verkar som om vi har börjat på en oändlig regression. Vid inget tillfälle kommer vi någonsin riktigt fram till den andra änden av frågan: ”Vad är vatten?” Vi kan namnge sinnesobjektet, till och med bryta ner det och namnge dess delar, men vi svarar fortfarande inte riktigt på frågan.”

Läsningen av detta stycke får mig att fråga mig själv: Kan vi någonsin verkligen veta vad någonting är? Låt oss titta på ett annat exempel från Hagen.

Han illustrerar hur märklig vår värld är genom samtalet mellan en fysiker och en filosof:

Fysiker: …och så drar vi slutsatsen att en elektron är en partikel.

Filosof: Men du hävdar också att en elektron är en våg.

Fysiker: Ja, den är också en våg.

Filosof: Men säkert inte om det är en partikel.

Fysiker: Men det är väl inte om det är en partikel? Vi säger att den är både våg och partikel.

Filosof: Men den är inte så mycket mer än en våg: Men det är en motsägelse, uppenbarligen.

Fysiker: Vi säger att det är en partikel och en våg:

Filosof: Säger du då att den varken är en våg eller en partikel?

Filosof:

En lucka i medvetandeströmmen

Du kanske undrar vad skillnaden är mellan metakognition och kognition.

• Kognition. Detta är processen att skaffa sig kunskap för att förstå. Kognition är tänkande.
• Metakognition. Detta bygger på medvetenhet och kontroll av kognitiva processer. Metakognition hjälper dig att hitta luckor i ditt lärande och tänkande. Du måste dock ha skaffat dig en viss tidigare kunskap om ett ämne före Metakognition. Som tidigare nämnts går Metakognition längre än att bara tänka … det är att tänka om att tänka.

När du nu har en förståelse för den grundläggande principen bakom djupt tänkande, låt oss ta en titt på hur du kan utveckla det.

I boken The Power of Now av Eckhart Tolle får vi följande lärdomar:

Observera ständigt ditt sinne utan att döma dina tankar

Här bör vi ställa en enkel fråga: ”Vad blir min nästa tanke?”. Försök. Kan du tänka på din nästa tanke? Förmodligen inte.

Om du ständigt ställer den här frågan kan du fördröja ankomsten av din nästa tanke. Detta beror på vad som kallas kvantzeneffekten, där vi kan frysa vårt nuvarande tillstånd genom att observera det. I huvudsak kan det inte ske någon förändring medan du observerar det.

Livet är helt enkelt en serie av närvarande ögonblick

Här informeras vi om att det förflutna helt enkelt är alla närvarande ögonblick som har passerat. Tolle hävdar att den enda viktiga tiden är nuet, som vi tänker minst på. Dessutom är nuet helt enkelt framtida närvarande ögonblick som väntar på att gå förbi.

Föreställ dig att du lämnar din kropp och ser dig själv tänka. Tänk dig detta som en mental film där ditt mål inte är att döma skådespelarna utan att helt enkelt observera dem.

Tolle hänvisar till att gå in i Nuet eller Presentet som att skapa en lucka i tankeströmmen. Att ställa sig själv frågan ”Vad kommer min nästa tanke att vara?” skapar detta gap och gör att du kan avidentifiera dig från ditt sinne. När du gör detta har du höjt dig över tanken. Detta är upplysning.

Faser av djupt tänkande

Innan vi tittar på strategier som du kan använda för att bli en djupt tänkande person, ska vi kortfattat titta på de faser av djupt tänkande som är kända som de tre nivåerna av tänkande.

• Nivå 1: Tänkande av lägre ordning. Individen är inte reflekterande, har en låg till blandad kunskapsnivå och förlitar sig enbart på magkänsla.
• Nivå 2: Tänkande av högre ordning. Individen är selektiv när det gäller vad han eller hon ska reflektera över, har en hög kompetensnivå men saknar ordförråd för kritiskt tänkande.
• Nivå 3: Högsta ordningens tänkande. Individen reflekterar uttryckligen, har den högsta färdighetsnivån och använder rutinmässigt verktyg för kritiskt tänkande.

Strategier för att bli en djuptänkt person

För att komma in i den högsta sortens tänkande kan du pröva följande strategier.

Öka medvetenheten om dig själv genom att tänka på att tänka om att tänka

Föreställ dig att du kan bli medveten om hur du lär dig. Vi vet att vi måste ha en baslinje av tidigare kunskaper om något för att kunna använda metakognition. Tänk på din intelligens som vad du tänker och metakognition som hur du tänker. Låt oss titta på en serie frågor som du kan ställa till dig själv genom att använda tankens element.

• Syfte. Vad försöker jag åstadkomma?
• Frågor: Vilken fråga tar jag upp eller behandlar? Tar jag hänsyn till frågans komplexitet?
• Information: Vilken information använder jag för att komma fram till min slutsats.
• Slutsatser: Hur kom jag fram till denna slutsats? Finns det ett annat sätt att tolka informationen?
• Begrepp: Vad är huvudidén? Kan jag förklara denna idé?
• Antaganden: Vad tar jag för givet?
• Implikationer:
• Synpunkter: Om någon accepterar min ståndpunkt, vilka skulle konsekvenserna bli?
• Synpunkter. Från vilken synvinkel betraktar jag frågan? Finns det en annan synvinkel som jag bör beakta?

Utmana nuvarande inlärningsmetoder genom metafrågor

Metafrågor är frågor av högre ordning som vi kan använda för att utforska idéer och problem. Här är några exempel.

• Varför hände det?
• Varför var det sant?
• Hur förhåller sig X till Y?
• Varför bygger resonemanget på X istället för Y?
• Är det andra möjligheter?

Låt oss titta på ett praktiskt exempel.

• När du säger: ”Jag kan inte göra det här. Ändra detta till:
• Du säger: ”Vad kan jag inte göra?”: ”Jag kan inte träna.” Fråga då: ”Vad är det som hindrar mig?”
• Du säger: ”Jag har inte tid.” Fråga nu dig själv: ”Vad måste hända för att jag ska börja träna?”
• Du upptäcker: Du upptäcker: ”Vilka tidsförstörare kan jag eliminera för att få mer tid att träna?”
• Föreställ dig sedan hur du skulle kunna börja träna: ”

Se världen med andra ögon

Här är en teknik som du kan använda för att få en djupare förståelse för ett problem – fyra sätt att se:

• Hur ser X på sig själv?
• Hur ser Y på sig själv?
• Hur ser X på Y?
• Hur ser Y på X?

Försök att tillämpa tekniken på följande sätt: Anta att vi befinner oss i USA och ser på ett främmande land. Rita först fyra rutor och lista sedan frågorna. För det andra, börja svara på frågorna.

• I ruta 1 fråga: ”Hur ser vi på USA?”
• Ruta 2: ”Hur ser Kina på sig själv?”
• Ruta 3: ”Hur ser Kina på USA?”
• Box #4: ”Hur ser ni på dem?”

Tankexperiment

En sista teknik som du kan använda för att bli en djuptänkt person -Tankexperiment. Detta är ett fantasifullt hjälpmedel som används för att undersöka naturen hos nästan vad som helst. Med tankeexperiment försöker man lära sig om verkligheten genom att tänka:

• Visualisera en situation och sätt upp den i din fantasi.
• Låt den köra eller utföra någon typ av operation.
• Se vad som händer.
• Drag en slutsats.

Teamet på Stanford beskriver detta med följande exempel: Sedan Lucretius’ tid har vi lärt oss att konceptualisera rymden så att den är både ändlig och obegränsad. Låt oss se hur detta tankeexperiment kan fungera.

• Föreställ dig en cirkel, som är ett endimensionellt rum.
• När vi rör oss runt finns det ingen kant, men det är ändå ändligt.
• Vad kan du dra för slutsatser? Universum kan vara en tredimensionell version av denna topologi.

Tänk djupt och du kommer att tänka kreativt

Tänka djupt kommer att förändra hur du tänker, känner och ser på världen. När du förstår detta koncept kommer du att börja tänka bortom enkla övertygelser.

”När roten är djup… Det finns ingen anledning att frukta vinden.”

Djupt tänkande kommer att förändra hur du tänker, känner och ser på världen. När du förstår det här konceptet kommer du att börja tänka bortom enkla övertygelser.

Genom att tillämpa alla de färdigheter som nämns i den här artikeln kommer du att kunna tänka djupare och utforska fler möjligheter.

Featured photo credit: Stocksnap via stocksnap.io