Sarojini Naidu- Indiens näktergal aka ”Bharatiya Kokila” är allmänt ihågkommen för sina vackra skrifter, dikter, sitt osjälviska bidrag till frihetskampen och kampanjer för kvinnors rättigheter.
Corbis Bettman
Ett underbarn, ledare och kämpe för kvinnors rättigheter. Hon var en skicklig talare och administratör. Hon kämpade inte bara för landets frihet utan även för kvinnor av alla klasser och raser. Hennes litterära bidrag studeras fortfarande av elever i alla skolor i Indien.
Sarojini Naidu var en stor politiker och en föredömlig poet. Hennes litterära verk har vunnit popularitet över hela världen. Hon åkte tidigt till London för vidare studier, Hon blev Indiens första kvinnliga guvernör. I sin barndom skrev hon en pjäs som hette ”Maher Munner” och tack vare detta fick hon ett stipendium och gick vidare för att studera utomlands. Hon blev ihågkommen som en stor ledare och var också en av ledamöterna i den konstituerande församlingen.
Sarojini Naidus barndom:
Sarojini Naidu föddes i en bengalisk familj. Hennes far Aghorenath Chattopadhyay var en bengalisk brahim som var rektor för Nizams college i Hyderabad. Sarojinis föräldrahem låg i Brahmangaon i Bikrampur (nuvarande Bangladesh). Hennes far, Aghorenath Chattopadhyay, var doktor i vetenskap från Edinburgh University och han var bosatt i Hyderabad. Hennes mor Barada Sundari Devi Chattopadhyay var poet och hon brukade skriva poesi på bengali.
Interessanta fakta om Sarojini Naidu:
Wikipedia
I en tidig ålder av 12 år inledde hon en karriär inom litteraturen. Hon skrev en pjäs vid namn ”Maher Muneer” och fick erkännande från hela världen. Hon gick tidigt en högre utbildning i London och Cambridge. Pjäsen imponerade också på Nawab av Hyderabad och vann popularitet.
Hon kallades för ett underbarn eftersom hon toppade sitt matrikelprov vid Madras University vid 12 års ålder.
Hon hade också skrivit en lång dikt på 1200 rader som heter ”The lady of the Lake”. När hennes far insåg hennes litterära talanger uppmuntrade han henne att fortsätta skriva, trots att han ville att hon skulle bli vetenskapsman eller matematiker.
Hon hade vid 16 års ålder fått ett stipendium från Nizam av Hyderabad och gick på King’s college i London. I poesi behandlade hon indiskt samtida liv och händelser. Hon var en lysande poet på 1900-talet och var exemplarisk på att uttrycka sina känslor och erfarenheter genom dikter.
I London blev hon under sin collegetid förälskad i Padipati Govindarajulu Naidu som var icke-brahmin och av yrke läkare. Hon gifte sig vid 19 års ålder 1898. Hon har fyra barn, Jayasurya, Padmaja, Randheer och Leilaman.
Brittiska regeringen tilldelade också Sarojini Naidu ”Kaisar-i-Hind”-medaljen för hennes arbete under epidemins tid i Indien. Hon spelade en viktig roll i Quit India-rörelsen. Under denna period arresterade den brittiska regeringen henne också och satte henne också i fängelse.
Året 1905 publicerades den första samlingen av hennes dikter med namnet ”The Golden Threshold”.
Året 1961 publicerade Padmaja Naidu, Sarojinis dotter, sin andra diktsamling vid namn ”The Feather of the Dawn” som hon hade skrivit 1927.
Sarojini Naidu blev den första kvinnliga guvernören i en indisk delstat och tjänstgjorde som guvernör för den förenade provinsen Agra och Awadh från år 1946 till 1949.
wikipedia
Hon dog den 2 mars 1949 på grund av hjärtstillestånd på Government House i Lucknow. Hon var också en anhängare av Mahatma Gandhi och hans ideologi för att göra Indien fritt från det brittiska styret.
Indiska vävare av Sarojini Naidu
VÄVARE, väver i gryningen av dagen,
Varför väver du ett plagg som är så gay? . . .
Blå som vingen på en halcyon vild,
Vi väver det nyfödda barnets kläder.
Vävare, som väver på nattens höst,
Varför väver ni ett klädesplagg som är så ljust? . .
Likt påfågelns fjädrar, lila och gröna,
Vi väver en drottnings äktenskapsslöja.
Vävare, ni väver högtidligt och stilla,
Vad väver ni i månskenets kyla? . . .
Vitt som en fjäder och vitt som ett moln,
Vi väver en död mans begravningsduk.