Tekniskt sett definieras en traumatisk hjärnskada (TBI) som en fysisk eller funktionell förändring som orsakas av en yttre traumatisk kraft som orsakar fysisk skada på hjärnan eller något av dess skydd (kraniets ben etc.). I vardagligt tal är det ett hårt slag mot huvudet.
Hur vanligt är det?
Huvudskador är mycket vanliga i barndomen. Det uppskattas att 1 av 10 barn kommer att drabbas av en icke-trivial TBI under barndomen. Vem minns inte att han eller hon fick en smäll på sin första cykel, att han eller hon fick ”krigsskador” när han eller hon lekte med sina vänner hemma eller i skolan, eller att han eller hon var en råtta när han eller hon utövade kontaktsporter? Oftast har de inga större konsekvenser, men ibland kan traumat vara allvarligt, särskilt hos barn under ett år. Hos dessa barn är den vanligaste orsaken fall från en hög plats (skötbord, barnvagn, spjälsäng…) eller från sin egen höjd till marken när de har börjat gå.
Från två års ålder och uppåt orsakas de vanligen av fall från en hög plats, som passagerare i fordon, offer för överkörning, fall på cykel eller skridskor (i de två sistnämnda fallen på grund av att de inte har hjälm på sig). Bland ungdomar inträffar många allvarliga olyckor när de åker motorfordon, t.ex. moped, och deltar i riskfyllda aktiviteter.
Kan det vara allvarligt?
Värdet av en huvudskada avgörs av möjligheten till hjärnskador i samband med skadan. Ungefär 80-90 % av TBI har inga relevanta konsekvenser, dvs. de är lindriga. Barn under ett år löper större risk att drabbas av hjärnskador. De flesta TBI orsakar endast skador på huvudets yta, t.ex. blåmärken, sår och smärta på platsen för slaget.
Vilka symtom kan mitt barn få efter en huvudskada?
I allmänhet har han/hon endast smärta på platsen för slaget och behöver inte läkarvård. Men om du får kräkningar, förlorat medvetande eller sömnighet, suddig syn, huvudvärk, irritabilitet, nedsatt tal, gångförmåga eller koordination, även om många av dessa symtom kan vara tillfälliga, ska du söka akut läkarvård. Om man tror att det kan finnas betydande skador bör barnet inte flyttas, särskilt inte nacken om man misstänker en skada på halsryggen.
Måste man ta prover på akutmottagningen?
Det första som barnläkaren gör är att ta en anamnes för att bedöma den traumatiska mekanismen och de symtom som har uppstått. Han eller hon gör sedan en undersökning som inkluderar Glasgowskalan, ett kliniskt test som bedömer patientens motoriska, okulära och verbala respons. Poängen på denna skala sträcker sig från 0 till 15 poäng och gör det möjligt att, utan att utföra något röntgenprov, göra en uppskattning av traumats svårighetsgrad och sannolikheten för hjärnskador.
I vissa fall kan läkaren tillgripa röntgenprov. För närvarande används inte skallröntgen eftersom dess användbarhet är begränsad, eftersom hjärnskador kan uppstå med normala röntgenbilder och de flesta frakturer i sin tur inte är förknippade med intrakraniell skada. Det lämpligaste testet vid misstanke om hjärnskada är datortomografi.
Vilken behandling ska jag ge mitt barn efter att ha besökt akutmottagningen?
Efter barnläkarens bedömning kommer de flesta barn att skrivas ut och skickas hem. Även om det är osannolikt att ett barn utan symtom och med normal undersökning utvecklar en allvarlig skada bör ansvariga vuxna vara vaksamma under de kommande 24-48 timmarna för att upptäcka eventuella varningssignaler (se dokumentet om övervakningsrekommendationer). Om de gör det bör de gå till närmaste akutmottagning. Om slaget har varit allvarligt bör barnet bedömas regelbundet, var 2-3:e timme, och även om barnet kan få sova bör det väckas ett par gånger på natten för att kontrollera sitt allmäntillstånd.
Rekommendationer om vad man ska tänka på hos ett barn som har drabbats av en skallskada.
Rekommendationer om vad man ska tänka på hos ett barn som har drabbats av en skallskada.
Rekommendationer om vad man ska tänka på hos ett barn som har drabbats av en skallskada.