Rysslands industrialisering
Likt Peter den store ansåg Witte att Ryssland måste industrialiseras. Han ansåg att Ryssland måste undvika krig och att inrikespolitiken måste samordnas med utrikespolitiken. Han var realistisk när han motsatte sig asiatiska krig och det japansk-ryska kriget. Han gjorde dock fel i föreställningen att han kunde kontrollera arméns allmänna byråkrati.
Witte förespråkade autokrati och en stark stat. Hans program innehöll inte bara ekonomiska utan även politiska reformer. Han var vän med medelklassen som var engagerad i industrin och gjorde sig därmed många fiender bland adeln. Han ansåg att om uppoffringar måste göras för att Ryssland skulle bli industriellt starkt, kunde bönderna exploateras eftersom deras levnadsstandard i framtiden skulle stiga.
Witte skapade genom byggandet av järnvägar nödvändiga länkar och stimulanser för industrin och sänkte priserna. Staten tog över järnvägarna för att uppnå större effektivitet. Witte trodde på utländska investeringar och var inte rädd för att öka statsskulden. Han ville ha en gynnsam handelsbalans och en stabil valuta, konvertibel och baserad på guld. År 1897 satte han Ryssland på guldstandard för att locka till sig investeringar. Han införde också en hög tull på import för att skydda den ryska produktionen och övervinna den industriella efterblivenheten. Han trodde att spannmål skulle fungera som valuta för att betala för rysk import. Ryssland var dock tvunget att konkurrera med Amerika, Australien och Argentina, som producerade spannmål billigare. Witte försökte lösa detta problem genom att exploatera bönderna hänsynslöst.