RÅDETS DIREKTIV av den 16 december 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om motorfordons motoreffekt (80/1269/EEG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV, med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3),
De tekniska krav som motorfordon måste uppfylla i enlighet med vissa nationella lagstiftningar avser bland annat den metod för att mäta motoreffekten som måste användas för att ange motoreffekten för en fordonstyp;
Dessa krav skiljer sig åt från en medlemsstat till en annan ; Detta leder till tekniska handelshinder som måste undanröjas genom att alla medlemsstater antar samma krav, antingen utöver eller i stället för sina befintliga bestämmelser, För att särskilt göra det möjligt att för varje fordonstyp införa det EEG-typgodkännandeförfarande som avses i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (4), senast ändrat genom direktiv 80/1267/EEG (5), har
antagit det här direktivet:
Artikel 1
I detta direktiv avses med ”fordon” varje motorfordon som är avsett att användas på väg, med eller utan karosseri, med minst fyra hjul och med en högsta konstruktivt bestämd hastighet som överstiger 25 km/tim, med undantag av fordon som löper på räls och av jordbrukstraktorer och jordbruksmaskiner.
Artikel 2
Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EEG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för ett fordon, eller vägra eller förbjuda försäljning, registrering, ibruktagande eller användning av ett fordon av skäl som hänför sig till dess motoreffekt, om denna har fastställts i enlighet med bilagorna I och II.
Artikel 3
Alla ändringar som är nödvändiga för att anpassa kraven i bilagorna till den tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med förfarandet i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.
Artikel 4
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser som är nödvändiga för att följa detta direktiv inom 18 månader efter det att det har anmälts. De skall genast underrätta kommissionen om detta. (1)EGT nr C 104, 28.4.1980, s. 9. (2)EGT nr C 265, 13.10.1980, s. 76. (3)EGT nr C 182, 21.7.1980, s. 3. (5)(4)EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1. (6)(5)Se sidan 34 i detta nummer av EGT.
2. Medlemsstaterna skall se till att texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv meddelas kommissionen.
Artikel 5
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den 16 december 1980.
På rådets vägnar
Ordförande
Colette FLESCH
ANHANG I BESTÄMMNING AV MOTORVERKSTYGGHET
1. EG-TYPGODKÄNNANDE
1.1. Ansökan om EEG-typgodkännande
Ansökan om EEG-typgodkännande för en fordonstyp med avseende på motoreffekt lämnas in av fordonstillverkaren eller dennes representant.
1.1.1. Den ska åtföljas av tre kopior av det dokument som nämns nedan och av följande: 1.1.1.1. Informationsblad vederbörligen ifyllt,
1.1.1.1.2. Uppgifter som krävs i tillägg 1 eller 2.
1.1.2. Om den tekniska tjänst som ansvarar för typgodkännandeprovningarna själv utför provningarna ska ett fordon som är representativt för den fordonstyp som ska godkännas tillhandahållas.
1.2. Dokument
När en ansökan enligt 1.1 godkänns ska den behöriga myndigheten utarbeta det dokument vars förlaga finns i bilaga II. För att upprätta detta dokument får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som utför provningarna för EEG-typgodkännande använda den rapport som utarbetats av ett godkänt eller erkänt laboratorium i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
2.1. Denna metod gäller för förbränningsmotorer som används för framdrivning av fordon i kategorierna M och N enligt definitionen i bilaga I till direktiv 70/156/EEG och som tillhör någon av följande typer:
2.1.1. Förbränningskolvmotorer (med gnisttändning eller diesel), med undantag för motorer med fria kolvar,
2.1.2. Roterande kolvmotorer.
2.2. Denna metod gäller för motorer med naturlig insugning eller laddning.
3. DEFINITIONER
I detta direktiv avses med 3.1. ”Nettoeffekt: den effekt som erhålls på provbädden vid vevaxelns slut eller motsvarande vid motsvarande motorvarvtal med de hjälpmedel som anges i tabell 1. Om effektmätningen endast kan utföras med en monterad växellåda skall växellådans verkningsgrad beaktas.
3.2. ”Med maximal nettoeffekt avses det maximala värdet av den nettoeffekt som uppmäts vid full motorbelastning.
3.3. ”standardproduktionsutrustning: utrustning som tillhandahålls av tillverkaren för en särskild tillämpning.
4. NOGGRANNHET I MÄTNINGARNA AV EFFEKTEN VID FULL BELASTNING
4.1. Vridmoment
4.1.1. Med förbehåll för 4.1.2 ska dynamometerns kapacitet vara sådan att den första fjärdedelen av skalan inte används. Mätsystemet ska ha en noggrannhet på ± 0 75 % av det maximala skalvärdet (exklusive den första fjärdedelen).
4.1.2. Skalområdet mellan en sjättedel och en fjärdedel av den maximala skalan får dock användas om systemets noggrannhet vid en sjättedel av skalan ligger inom ± 0 725 % av det maximala skalvärdet.
4.2. Motorvarvtal
Mätningen måste vara exakt inom ± 0 75 %. Motorvarvtalet skall helst mätas med en automatiskt synkroniserad varvräknare och kronometer (eller räknare).
4.3. Bränsleförbrukning
± 1 % totalt för den använda utrustningen.
4.4. Motorns inloppslufttemperatur ± 2 ºC.
4.5. Barometertryck ± 2 mbar.
4.6. Tryck i provbäddens avgasuttagskanal (se anmärkning 1 till tabell 1)
4.7. Tryck i inloppsröret: ± 0 75 mbar.
4.8. Tryck i fordonets avgasrör : ± 2 mbar.
5. MOTORNS NETTOEFFEKT
5.1. Tester
5.1.1. Hjälputrustning
Under provningen skall den hjälputrustning som skall monteras enligt nedanstående anvisningar vara installerad på motorn, så långt det är möjligt i samma läge som den skulle befinna sig i vid den särskilda användningen i fråga. 5.1.1.1. Hjälputrustning som skall monteras
Den hjälputrustning som skall monteras under provningen för bestämning av motorns nettoeffekt anges i tabell 1 nedan.
5.1.1.2. Hjälputrustning som skall avlägsnas
Viss hjälputrustning som endast är nödvändig för fordonets drift och som kan monteras på motorn skall avlägsnas för provningen. Följande icke uttömmande förteckning ges som exempel: – Luftkompressor för bromsar,
– Kompressor för servostyrning,
– Kompressor för fjädring,
– Luftkonditioneringssystem,
– Kylutrustning för hydraulisk transmission och/eller växellådsolja.
Om tillbehören inte kan avlägsnas får den effekt som absorberas av dem i obelastat tillstånd bestämmas och läggas till den uppmätta motoreffekten.
TABELL 1
Hjälputrustning som ska ingå i provningen för att bestämma motorns nettoeffekt
>PIC FILE= ”T0013845”> >PIC FILE= ”T0013846”>
5.1.1.1.3. Hjälputrustning för start av dieselmotorer
När det gäller hjälputrustning som används för start av dieselmotorer måste de två följande fallen beaktas: 5.1.1.3.1. Elektrisk start: Generatorn är monterad och försörjer vid behov den hjälputrustning som är nödvändig för att driva motorn.
5.1.1.3.2. Annan än elektrisk start : Om det finns några elektriskt drivna tillbehör som är nödvändiga för motorns drift, är generatorn monterad och försörjer dessa tillbehör. I annat fall tas den bort. I båda fallen är systemet för att producera och ackumulera den energi som krävs för start monterat och fungerar i obelastat tillstånd.
5.1.2. Inställningsvillkor
Inställningsvillkoren för testet för att bestämma nettoeffekten anges i tabell 2.
TABELL 2
Inställningsvillkor >PIC FILE= ”T0013847”>
5.1.3. Tester av nettoeffekt
5.1.3.1. Provning av nettoeffekten skall bestå av en körning vid full gas för motorer med styrd tändning och vid fast inställning av insprutningspumpen vid full belastning för dieselmotorer, varvid motorn skall vara utrustad enligt tabell 1.
5.1.3.2. Prestandadata skall erhållas under stabiliserade driftsförhållanden, med tillräcklig friskluftstillförsel till motorn. Motorn skall ha körts i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Förbränningskamrarna kan innehålla avlagringar, men i begränsad mängd.
Provningsförhållanden såsom inloppslufttemperatur skall väljas så nära referensförhållandena (se 5.2) som möjligt för att minimera storleken på korrektionsfaktorn.
5.1.3.3. Temperaturen i inloppsluften till motorn skall mätas inom 0 715 m uppströms från den punkt där luftrenaren kommer in, eller, om ingen luftrenare används, inom 0 715 m från luftinloppshornet. Termometern eller termoelementet ska skyddas från strålningsvärme och placeras direkt i luftströmmen. Den skall också skyddas från återsprutning av bränsle. Ett tillräckligt antal platser skall användas för att ge en representativ genomsnittlig inloppstemperatur. Luftflödet får inte störas av mätanordningen.
5.1.3.4. Inga data får tas förrän vridmoment, varvtal och temperatur har varit i stort sett konstanta under minst en minut.
5.1.3.5. Motorvarvtalet under en mätning får inte avvika från det valda varvtalet med mer än ± 1 % eller ± 10 varv/min, beroende på vilket värde som är störst.
5.1.3.6. Bromsbelastning, bränsleförbrukning och inloppslufttemperatur skall avläsas samtidigt; den avläsning som används för mätning skall vara medelvärdet av två stabiliserade värden som avviker med mindre än 2 % för bromsbelastning och bränsleförbrukning.
5.1.3.7. En mättid på minst 60 sekunder skall användas vid mätning av hastighet eller bränsleförbrukning med en manuellt manövrerad anordning.
5.1.3.8. Bränsle
5.1.3.8.1. När det gäller dieselmotorer ska det bränsle som används vara det som anges i bilaga V till rådets direktiv 72/306/EEG av den 21 augusti 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av föroreningar från dieselmotorer för användning i motorer (1), vid behov med tillägg av ett kommersiellt flytande eller gasformigt bränsle som rekommenderas av tillverkaren. Bränslet får inte innehålla några rökdämpande tillsatser.
5.1.3.8.2. När det gäller motorer med styrd tändning skall det använda bränslet vara ett handelsbränsle utan någon extra tillsats. Det bränsle som beskrivs i bilaga VI till rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorer med styrd tändning i motorfordon (2), senast ändrat genom direktiv 78/665/EEG (3), får också användas.
5.1.3.9. Kylning av motorn 5.1.3.9.1. Vätskekylda motorer
Kylvätskans temperatur vid utloppet från motorn skall hållas inom ±5 ºC från den övre termostatiskt reglerade temperatur som anges av tillverkaren. Om ingen temperatur anges av tillverkaren skall temperaturen vara 80 ± 5 ºC.
5.1.3.9.2. Luftkylda motorer
För luftkylda motorer skall temperaturen vid en punkt som anges av tillverkaren hållas mellan det högsta värdet TM som anges av tillverkaren och TM – 20 ºC.
5.1.3.10. Bränsletemperaturen vid inloppet till insprutningspumpen eller förgasaren ska hållas inom de gränser som anges av tillverkaren.
5.1.3.11. Smörjoljans temperatur, mätt i oljesump eller vid utloppet från oljekylaren, om sådan finns, skall ligga inom de gränser som fastställts av tillverkaren.
5.1.3.12. Avgastemperaturen skall mätas vid en punkt i avgasröret (avgasrören) i anslutning till utloppsflänsen (utloppsflänsarna) på avgasgrenröret (avgasgrenrören). Den får inte överstiga det värde som anges av tillverkaren.
5.1.3.13. Extra kylsystem
Ett extra kylsystem får användas om det är nödvändigt för att hålla temperaturerna inom de gränser som anges i 5.1.3.9-5.1.3.12. (1)EGT nr L 190, 20.8.1972, s. 1. (2)EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1. (3) EGT nr L 223, 14.8.1978, s. 48.
5.1.4. Provningsförfarande
Gör mätningar vid ett tillräckligt antal motorvarvtal för att definiera effektkurvan vid full belastning helt och hållet mellan de lägsta och högsta motorvarvtal som anges av tillverkaren. Detta intervall av varvtal skall omfatta det varvtal vid vilket motorn producerar sin maximala effekt. För varje varvtal tas medelvärdet av två stabiliserade mätningar.
5.1.5. Mätning av rökindex
När det gäller dieselmotorer skall avgaserna undersökas under provningen för att kontrollera att de uppfyller villkoren i bilaga VI till direktiv 72/306/EEG.
5.2. Korrektionsfaktorer
5.2.1. Definition
Korrigeringsfaktorn är den koefficient K med vilken den observerade effekten måste multipliceras för att bestämma motoreffekten under de atmosfäriska referensförhållanden som anges i 5.2.2.
5.2.2. Atmosfäriska referensförhållanden
5.2.2.2.1. Temperatur: 25 ºC.
5.2.2.2. Torrt tryck (ps) : 990 mbar.
5.2.3. Villkor som skall uppfyllas i laboratoriet >PIC FILE= ”T0013848”>
5.2.4. Bestämning av korrektionsfaktorer
5.2.4.1. Motorer med styrd tändning (förgasare eller insprutning) – faktor Ka.
Korrektionsfaktorn erhålls genom att tillämpa följande formel: >PIC FILE= ”T0013849”>
där
T = den absoluta temperaturen i K vid motorns luftintag,
ps = det torra atmosfäriska trycket i mbar, med andra ord det totala barometriska trycket minus trycket för vattenånga.
5.2.4.2. Dieselmotorer – faktor Kd
5.2.4.2.2.1. Självsugande fyrtaktsdieselmotorer och tvåtaktsdieselmotorer
Korrektionsfaktorn beräknas med hjälp av följande formel: >PIC FILE= ”T0013850”>
där
T = den absoluta temperaturen i K vid motorns luftintag:
ps = det torra atmosfäriska trycket i mbar.
5.2.4.2.2. Tryckladdade fyrtaktsdieselmotorer
5.2.4.2.2.2.2.1. Avgasdrivna turboladdade motorer
Ingen korrigering görs av effekten. När omgivningsluftens densitet avviker med mer än 5 % från lufttätheten under referensförhållandena (25 ºC och 1 000 mbar) ska dock provningsförhållandena noteras i provningsrapporten.
5.2.4.2.2.2. Mekaniskt laddade motorer
5.2.4.2.2.2.2.2.1. Förhållandet r definieras med hjälp av följande formel: >PIC FILE= ”T0013851”>
där
D = den tillförda bränslemängden i mm3 för varje motorcykel,
V = motorns cylindervolym i liter,
P1 = det omgivande trycket,
P2 = trycket vid motorns insugningsrör,
T1 = omgivningstemperaturen i K (enligt definitionen i 5.1.3.3),
T2 = temperaturen vid motorns inloppsrör i K.
5.2.4.2.2.2.2.2.2. Korrigeringsfaktorn för mekaniskt laddade motorer är densamma som för sugmotorer om r är lika med eller större än 50 mm3/liter, och den är lika med 1 om r är mindre än 50 mm3/liter.
5.3. Provningsrapport
Provningsrapporten skall innehålla resultaten och alla de beräkningar som krävs för att erhålla nettoeffekten, enligt förteckningen i bilaga II, tillsammans med de egenskaper hos motorn som anges i tillägg 1 eller tillägg 2 till denna bilaga.
5.4. Ändring av motortyp
Varje ändring av motorn med avseende på de egenskaper som anges i tillägg 1 eller tillägg 2 till denna bilaga skall rapporteras till den behöriga myndigheten. Denna myndighet kan då antingen: 5.4.1. anse att de gjorda ändringarna sannolikt inte har någon väsentlig inverkan på motorns effekt, eller
5.4.2. begära att motorns effekt bestäms genom att utföra de provningar som den anser nödvändiga.
6. TOLERANSER FÖR MÄTNING AV NETTOEFFEKT
6.1. Motorns nettoeffekt som fastställs av den tekniska tjänsten får avvika med ± 2 % från den nettoeffekt som anges av tillverkaren, med en tolerans på 1 75 % för motorvarvtalet.
6.2. Motorns nettoeffekt under en provning av produktionsöverensstämmelse får avvika med ± 5 % från den nettoeffekt som fastställts vid en typgodkännandeprovning.
Tillägg 1
>PIC FILE= ”T0013852”> >PIC FILE= ”T0013853”>
>PIC FILE= ”T0013854”>
>PIC FILE= ”T0013855”>
Tillägg 2
>PIC FILE= ”T0013856”> >PIC FILE= ”T0013857”>
>PIC FILE= ”T0013858”>
>PIC FILE= ”T0013859”>
BILAGA II
>BILDFIL=”T0013860″”BILDFIL=”T0013861″>
>BILDFIL=”T0013862″>
>BILDFIL=”T0013863″>