Kunskapslagring, eller kunskapshantering, är den process genom vilken ny information överförs från korttidsminnet till långtidsminnet. Men eftersom det mänskliga minnet är ofullkomligt finns det ett konstant behov för pedagoger att hitta effektiva, kreativa undervisningsstrategier för att stödja det långsiktiga bevarandet av kunskap hos sina elever.Detta är inte bara ett problem för nya inlärare, som Lindsey et al. (2014) påpekar utmanas elever på alla utbildningsnivåer av ständigt ökande mängder material som de ska gå igenom och behärska.
Varför kan det vara så svårt att behålla kunskap?
För att uttrycka det enkelt, så är den mänskliga hjärnan programmerad för att glömma. Information som inte snabbt kopplas till andra väletablerade begrepp tenderar att göra mycket färre kopplingar i hjärnan och kan lätt glömmas bort (Goins och Fisher 2018).Utan positiv förstärkning visar forskning att efter 30 dagar behålls endast 10 procent av den inlärning som förvärvats i passivt tillstånd, helt enkelt på grund av att inlärarna inte tillämpar det som de har lärt sig.Typiskt:
- 70 % av en inlärares kunskap kommer från träning på jobbet;
- 20 % från interaktion med jämnåriga; och
- 10 % från formell utbildning och träning.
(The Ivey Academy 2017)
Detta innebär att om kunskapsinhämtning ska vara effektiv är det viktigt att hjälpa eleverna att hitta kreativa sätt att skapa kopplingar till tidigare inlärning och omsätta det de lärt sig i praktiken så snart som möjligt.Så hur kan pedagoger göra processen med kunskapsinhämtning så enkel som möjligt?
Fördjupad läsning: Minnets roll i inlärningen: Studier utförda av Education Corner (2018) visar att man genom att arbeta med olika undervisningsmetoder och material kan komma långt när det gäller att förbättra minnet och återkallandet av information.Följande undervisningsmetoder har visat sig vara särskilt användbara när det gäller att stödja kunskapsinhämtning:
Minnets roll i minnet: Ökad effekt av utbildning
Strategier och lösningar för att bibehålla kunskap
.
Simuleringsträning
Simuleringsträning är en välkänd strategi för att hjälpa till att förankra tidigare inlärda färdigheter och ge studenterna möjlighet att blanda sina färdigheter i realistiska simuleringar.Studier utförda av Cecilio-Fernandes m.fl. (2018) har också visat att tillägg av simuleringsträning före den kliniska placeringen bidrar till att förbättra förvärvandet och bibehållandet av studenternas kunskaper. Moazed, et al. (2013) stöder dessa resultat och föreslår att simuleringsbaserat lärande också är en mycket effektiv och ändamålsenlig undervisningsmodell. studier om problembaserat lärande stöder också effektiviteten av simuleringsträning som ett sätt att relatera inlärningsmålen till situationer i den verkliga världen (Beers och Bowden 2015). Att använda problembaserat lärande ger också eleverna ett säkert och effektivt sätt att uppskatta fördelarna, eller konsekvenserna, av sina handlingar i en säker och riskfri inlärningsmiljö. scenariobaserat e-lärande kan också förbättra engagemanget och fördjupa förståelsen genom att motivera eleverna att analysera situationer innan de fattar beslut (Badiei et al. 2016).
Fördjupad läsning: : Innovativa undervisningsstrategier för sjuksköterskeutbildare
Engagera flera sinnen
Ju närmare inlärningsmiljön kan matchas med verkliga kliniska miljöer, desto bättre blir kunskapsinhämtningen. När detta inte är möjligt bör dock eleverna få hjälp att visualisera hur de lyckas utföra uppgiften med hjälp av ljud- och bildhjälpmedel som återspeglar verkliga situationer.Detta kan uppnås på följande enkla sätt:
- Användning av ljud- och videomaterial samt element som smak, känsel eller lukt när det är möjligt;
- Matchning av inlärningsmiljön till arbetsmiljön; och
- Hjälp till inlärarna att visualisera hur de lyckas utföra uppgiften.
(Goins och Fisher 2018)
Story Telling
Hjärnan är utformad för att prioritera varje ny bit information som den får. För det första för säkerhet och överlevnad, för det andra för känslor och för det tredje för mening Det är sedan länge känt att känslomässiga budskap håller mycket längre i minnet än rent saklig information. Med tanke på detta kan tillägg av känslomässigt innehåll bidra till att informationen stannar kvar i elevernas medvetande långt efter att undervisningstillfället har avslutats. berättande kan till exempel ta formen av:
- Patientfallshistorier;
- Användning av suggestiva bilder eller videoklipp; och
- Kvarskrivning av patientvittnesmål som framkallar en känslomässig reaktion hos eleven.
Aktivt deltagande
Att betrakta inläraren som en passiv mottagare av kunskap strider mot nästan allt vi vet om kunskapsbevarande. Det är därför som aktivt deltagande i undervisningen är så viktigt. Aktivt lärande ökar engagemanget och leder till mycket bättre bevarande av ny kunskap.Aktivt deltagande kan uppmuntras genom:
- Gruppdiskussioner;
- Praktiksessioner och simuleringar;
- Breakout-sessioner för lagarbete; och
- Studentpresentationer.
(Goins och Fisher 2018)
Bite Sized Learning
En välkänd orsak till dålig kunskapsbehållning är helt enkelt att man har för mycket information att ta till sig på en gång. Detta kan till exempel hända när undervisningstillfällen är för långa eller innehåller för mycket innehåll. Genom att dela upp materialet i mindre hanterbara delar av lärandet är det mycket troligare att kunskapen behålls och kommer ihåg (Education Corner 2018).Korta, frekventa undervisningstillfällen är kända för att resultera i mycket bättre minnesförmåga av information, jämfört med en enda lång föreläsning.
Elektronisk inlärning
Enligt resultaten av en studie som genomfördes av Badiei et al. (2016) möjliggör elektronisk inlärning en större kunskapsuppehållning än om man helt enkelt lär sig från böcker (läs – Using Technology to Engage Nurses in Continuing Education). Detta, menar de, beror på att e-lärande bygger på konstruktivism där kunskap inte bara överförs från en utbildare till en inlärare utan lärs in genom att skapa associationer mellan befintlig kunskap och ny information.
Repetering och återkallande är nyckeln till kunskapsretention
Ett annat enkelt sätt att öka inlärningsretentionen är genom enkel, gammaldags repetition och återkallande. Att upprepa ny kunskap eller nya uppgifter är nyckeln till att flytta information från inlärarens kort- till långtidsminne.En av de enklaste teknikerna för att behålla kunskap är att använda frågesporter, tester eller gruppåterkopplingar (läs – Hur man ger effektiv återkoppling: 6 tips för sjuksköterskeutbildare). Att bedöma kunskapen utifrån ett begränsat antal inlärningsmål kan också hjälpa eleverna att fokusera på små bitar av information och hålla koll på sina egna framsteg. Det ger också utbildarna användbar information om hur effektiva deras undervisningsmetoder är.Att uppmuntra till kritiskt tänkande (läs – Cultivating Critical Thinking in Healthcare) är en annan undervisningsstrategi som har visat sig öka graden av kunskapsbevarande över tid. Detta beror på att det uppmuntrar till ett aktivt lärande, vilket i sig självt leder till ett större engagemang.I slutändan är nyckeln till att säkerställa en god behållning av inlärning att använda sig av det sätt på vilket den vuxna hjärnan absorberar, håller fast vid och bearbetar information. Strategier för att förbättra minnet inkluderar:
- Använda tydliga inlärningsmål;
- Hålla inlärningssessionerna korta;
- Göra explicita kopplingar mellan det som lärs ut och situationer i det verkliga livet; och
- Att uppmuntra deltagarna att använda sina kunskaper så snart som möjligt.
(Education Corner 2018)
Till skillnad från vad som är viktigt, har bibehållandet av kunskaper och färdigheter sällan studerats. Med det sagt har forskning visat att dynamiska undervisningsmetoder tillsammans med färger, illustrationer och animationer kan bidra mycket till att öka både förståelse och kunskapsbehållning hos den lärande. I slutändan kommer alla utbildningsmetoder som kan förbättra kunskapsbehållningen att ha mätbara fördelar när det gäller patientvård, och det måste vara värt det.
- Badiei, M., Gharib, M., Zolfaghari, M. et al. (2016) ”Comparing nurses’ knowledge retention following electronic continuous education and educational booklet: a controlled trial study”, Medical Journal of Islamic Republic of Iran. , 30(), s. 364 . Tillgänglig på: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4972056/ (Tillgänglig: 16.12.18).
- Beers, G.W. and Bowden, S. (2005) ”The effect of teaching method on long-term knowledge retention”, Journal of Nursing Education 44(11):511-4 , 44(11), pp. 511-4 . Tillgänglig på: https://www.researchgate.net/publication/7426695_The_effect_of_teaching_method_on_long-term_knowledge_retention (Tillgänglig: 16.12.18)
- Cecilio-Fernandes D., Brandão CFS., de Oliveira DLC. et al. (2018) ”Additional simulation training: does it affect students’ knowledge acquisition and retention?”, BMJ Simulation and Technology Enhanced Learning , (), pp. . Tillgänglig på: https://stel.bmj.com/content/early/2018/06/22/bmjstel-2018-000312 (Tillgänglig: 16.12.18).
- Education Corner (2018) The Learning Pyramid, Tillgänglig på: https://www.educationcorner.com/the-learning-pyramid.html (Tillgänglig: 16.12.18).
- Goins, T. and Fisher, J. (2018) Knowledge Retention Tactics For More Effective Learning, Tillgänglig på: https://trainingindustry.com/articles/content-development/knowledge-retention-tactics-for-more-effective-learning/ (Accessed: 16.12.18).
- Lindsey, R.V., Shroyer, J.D. Pashler, H. et al. (2014) ’ Improving Students’ Long-Term Knowledge Retention Through Personalized Review’, Psychological Science, 25(3), pp. . Available at: https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0956797613504302(Accessed: 16.12.18).
- Moazed, F., Cohen, E.R., Furiasse, N. et al. (2013) ’Retention of Critical Care Skills After Simulation-Based Mastery Learning’, Journal of Graduate Medical Education, 5(3), pp. . Available at: http://www.jgme.org/doi/full/10.4300/JGME-D-13-00033.1(Accessed: 16.12.18).
- The Ivey Academy (2017) A teaching method to ensure maximum learning retention, Available at: https://www.ivey.uwo.ca/academy/learning-centre/2017/11/a-teaching-method-to-ensure-maximum-learning-retention/ (Tillgänglig: 16.12.18).