Direktiv 2012/18/EU eller Seveso-III-direktivet (fullständig titel: Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa riskerna för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG Text av betydelse för EES) är ett EU-direktiv som syftar till att förebygga och begränsa riskerna för allvarliga kemiska olyckshändelser. Seveso-III genomförs i nationell lagstiftning och tillämpas av nationella kemikaliesäkerhetsmyndigheter.
Seveso-III-direktivet syftar till att förebygga sådana olyckor och minimera deras risker. Alla EU-länder är skyldiga att vidta åtgärder på nationell nivå och företagsnivå för att förebygga allvarliga olyckor och för att säkerställa lämplig beredskap och reaktion om sådana olyckor ändå skulle inträffa. Industrianläggningar i Europeiska unionen omfattas av bestämmelserna i direktivet om farliga ämnen finns eller kan finnas i ”anläggningen” i mängder som överskrider de relevanta tröskelvärden som anges i direktivet. Mer än 12 000 anläggningar i EU omfattas av kraven.
Seveso-III ersätter de tidigare direktiven Seveso-I (direktiv 82/501/EG) och Seveso-II (direktiv 96/82/EG) och uppdaterar lagarna till följd av ändringar i exempelvis bestämmelserna om kemisk klassificering. Seveso-III har fått sitt namn från Seveso-katastrofen som inträffade 1976 i Italien. I Seveso-III fastställs tröskelvärden för minimimängder för rapportering och säkerhetstillstånd. Det finns två förteckningar: i den ena namnges enskilda ämnen och i den andra anges farokategorier för de ämnen som inte namnges separat. De dokument som krävs baserat på fara och kvantitet är anmälan, policy för förebyggande av allvarliga olyckor (MAPP) och Seveso-säkerhetsrapport.