Printable Version

Arbetarprotester Previous Next Digital History ID 3519

År 1806 organiserade skomakare i New York City en av landets första arbetarstrejker. Arbetarnas främsta krav var inte högre löner och kortare arbetstid. I stället protesterade de mot de förändrade arbetsvillkoren. De iscensatte en ”turn-out” eller ”stand-out”, som en strejk kallades på den tiden, för att protestera mot användningen av billig okvalificerad arbetskraft och lärlingar samt mot uppdelning och utläggning av arbete på entreprenad. För att se till att gesällerna inte återupptog arbetet patrullerade en ”trampningskommitté” i verkstäderna. Strejken avslutades när stadens största skoarbetsgivare bad de kommunala myndigheterna att åtala skomakarna för konspiration för att hindra handeln. En domstol fann skomakarnas gesäller skyldiga och dömde dem till böter på 1 dollar plus rättegångskostnader.

På 1820-talet organiserade sig ett växande antal skomakare för att protestera mot arbetsgivarnas metoder som undergrävde arbetarnas självständighet och reducerade dem till ”ett förödmjukande, servilt beroende, som är oförenligt med människornas inneboende naturliga jämlikhet”. Till skillnad från sina motsvarigheter i Storbritannien protesterade de amerikanska gesällerna inte mot införandet av maskiner på arbetsplatsen. I stället protesterade de häftigt mot lönesänkningar, sjunkande hantverksstandarder och den ökade användningen av okvalificerade och halvkvalificerade arbetare. De anklagade tillverkarna för att ha reducerat ”dem till förnedring och förlust av den självrespekt som hade gjort mekanikerna och arbetarna till världens stolthet”. De insisterade på att de var de verkliga producenterna av rikedom och att tillverkarna, som inte ägnade sig åt manuellt arbete, var orättvisa exproprierare av rikedomar.

I ett försök att höja lönerna, begränsa arbetstiderna och minska konkurrensen från okvalificerade arbetare bildade de kvalificerade gesällerna landets första fackföreningar. I större städer i öst som Boston, New York och Philadelphia, liksom i mindre städer i väst som Cincinnati, Louisville och Pittsburgh, bildade de lokala fackföreningar och stadsförsamlingar för hantverkare. Hussnickare, handvävare, kammarmakare, skomakare och tryckare bildade nationella sammanslutningar för att upprätthålla enhetliga lönenormer. År 1834 bildade gesällerna National Trades’ Union, den första organisationen av amerikanska löntagare på nationell nivå. År 1836 hade fackföreningsmedlemmarna stigit till 300 000.

Dessa tidiga fackföreningar stötte på bittert motstånd från arbetsgivarna. För att motverka de nybildade fackföreningarnas inflytande gick arbetsgivarna samman i arbetsgivarföreningar, som hävdade att fackföreningarnas metoder var ”högst motbjudande, tvingande och skadliga för samhällets fred, välstånd och bästa intressen.” Arbetsgivarna krävde också att fackföreningarna skulle åtalas som kriminella sammanslutningar. År 1806, i ett fall som gällde skomakare från Philadelphia, skapade en domstol i Pennsylvania ett viktigt prejudikat genom att besluta att en fackförening gjorde sig skyldig till kriminell sammansvärjning om arbetarna strejkade för att få högre löner än de som fastställts av sedvanan. Andra domstolsbeslut förklarade att fackföreningars olagliga begränsningar av handeln var olagliga. År 1842, i det historiska fallet Commonwealth v. Hunt, skapade Massachusetts högsta domstol ett nytt prejudikat genom att erkänna fackföreningars rätt att existera och begränsa användningen av doktrinen om kriminell konspiration.

Förutom att etablera landets första fackföreningar bildade gesäller också politiska organisationer, kända som Working Men’s parties, samt ömsesidiga förmånsföreningar, bibliotek, utbildningsinstitutioner, och producent- och konsumentkooperativ. Arbetande män och kvinnor publicerade minst 68 arbetartidningar, och de agiterade för fri allmän utbildning, förkortning av arbetsdagen och avskaffande av dödsstraff, statliga miliser och fängelse för skulder. Efter paniken 1837 var jordreformen ett av arbetarnas främsta krav. Ett hundra sextio tunnland gratis offentlig mark för dem som faktiskt skulle bosätta sig på marken var kravet och ”Vote Yourself a Farm” blev den populära parollen.

Previous Next

Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.