Detektering av defekter:

Vad är Defect Triage?

Defect Triage är en process där testarna tar reda på felet och tilldelar det en viss grad av risk, återkommande och allvarlighet. Denna grad prioriterar i huvudsak felet som ska behandlas först.

Triage är dock en medicinsk term som i princip betyder prövning eller utprovning. När du anländer till akutmottagningen görs den första medicinska bedömningen av en sjuksköterska.

På akutmottagningen görs det vanligtvis i triagerummet. Under den här tiden är det mycket viktigt att patienten beskriver sitt problem för sjuksköterskan så att hon kan göra en korrekt bedömning av vad som behöver hända härnäst.

Baserat på hur allvarligt eller brådskande en annan persons medicinska tillstånd är kan det hända att de tas tillbaka snabbare än du. Detta är precis vad som händer när en mjukvarutestare utför en fel- eller buggtriagering.

De tilldelar varje fel en allvarlighetsgrad och det fel som verkar allvarligare eller det fel som har större potential att äventyra systemets integritet tas i beaktande först.

Möte om feltriage

Mötena om feltriage underlättas av QA-ledaren och samordnas med affärsanalytiker, IT-ledare, projektledare eller till och med produktchef.

Under utvecklings- eller testfasen stöter testarna på en mängd problem eller buggar som fortsätter att besvära alla. För att ta hand om dessa buggar anordnas ett triagemöte.

Det huvudsakliga syftet med detta triagemöte är att kategorisera, prioritera och spåra problem.

Triagemöten sker med jämna mellanrum, ibland till och med 3-4 gånger i veckan beroende på projektets storlek, projektsituation, tidtabell och antal defekter. Flera faktorer spelar en roll när det gäller att avgöra hur många triagemöten som behövs för att eliminera ett fel en gång för alla.

Alla dessa möten inbegriper diskussioner om felets komplexitet, den risk som är förknippad med det, tilldelningar, omtilldelningar och avvisningar. Alla dessa uppdateringar registreras i felrapporteringssystemet.

För bästa resultat bör QA-ledaren skicka ut felrapporten med befintliga defekter eller nya defekter för varje möte.

Varje defekt bör analyseras för att se om rätt prioritet och allvarlighetsgrad har tilldelats. Huvudmotivet för detta möte är att åtgärda alla problem i tid, på ett fast och korrekt sätt.

Under mötet kategoriseras varje fel i en av de tre kategorierna:

• OMEDELBARA ÅTGÄRDER FÖR ATT LÖSA FELET: Felet hamnar i denna kategori av två skäl. Det första skälet är att teamet har tillräckliga resurser för att åtgärda felet och det andra skälet är att felet kan orsaka problem i framtiden och att det därför är viktigt att felet åtgärdas omedelbart.
• ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅTGÄRDA PÅ FELET LÄNGRE I TID: Ett fel hör till denna kategori när teamet vet att det inte är något större fel och att det kan behandlas efter en tid.
• INGEN ÅTGÄRD PÅ FELET: Detta innebär i princip att felet är mycket litet och inte har någon effekt på hela systemet. Därför finns det inget behov av att vidta en åtgärd på ett sådant fel.

Steg i defekttriage

Triageteamet består av projektledare, testare, testledare, utvecklare, miljöansvarig, testledare och affärsanalytiker. Det finns 3 steg i feltriage; felgenomgång, felbedömning och feltilldelning. Varje steg diskuteras i detalj nedan:

• DEFECT REVIEW: All personal som nämns ovan dyker djupt ner i ursprunget och konsekvenserna av varje fel i ett försök att åtgärda dem.
• DEFECT ASSESSMENT: Alla personal som nämns ovan dyker djupt ner i ursprunget och konsekvenserna av varje fel i ett försök att åtgärda dem.
• DEFECT ASSESSMENT: I detta steg kategoriseras bristerna i två kategorier: att åtgärda och att vänta. Felets allvarlighetsgrad är den viktigaste grunden för denna indelning. Ovanstående personal fattar tillsammans beslut om vilket fel som ska behandlas omedelbart och vilket fel som ska hållas i vänteläge.
• DEFECT ASSIGNMENT: Nu när teamet har en lista över defekter som måste behandlas omedelbart, tilldelar de varje defekt till den berörda personen. Allt detta görs efter att defekten har utvärderats på ett korrekt och omfattande sätt.

Roller och ansvarsområden för varje medlem i triageteamet

• TESTLEDARE: Testledaren är den som startar det hela. Testledaren skickar en formell inbjudan till alla triagemedlemmar tillsammans med en detaljerad felrapport. Testledaren är den första personen som identifierar och tilldelar varje fel en allvarlighetsgrad. Ett av testledarens viktigaste ansvarsområden är att förbereda en presentation för triagegruppen för att ge dem en bättre inblick i varje fel. Presentationen hjälper gruppmedlemmarna att snabbt gå till roten av problemet.
• PROJEKTLEDARE: Projektledaren spelar en central roll när det gäller att prioritera defekter, göra en defektlista och förmedla hela mötet. Han ser också till att alla medlemmar i triageteamet är närvarande under diskussionen. Ibland går diskussionen hett till och det är då projektledaren träder in för att låta teammedlemmarna uttrycka saker och ting ur sitt perspektiv.
• LEDARE FÖR UTVECKLINGSTEAMET: Ledaren för utvecklingsteamet och projektledaren prioriterar gemensamt defekter. Utvecklingsledarens huvudfunktion är att kommunicera de risker som är involverade och komplexitetsnivån för varje defekt. Det är också han som tilldelar uppgifter till olika medlemmar i triageteamet.

Det finns andra medlemmar i teamet, men projektledaren, testledaren och utvecklingsteamledaren är de viktigaste personerna. Mötet skulle inte nå en slutsats om någon av dessa saknas.

Vad händer på ett triagemöte?

Defekttriagemötet är uppdelat i tre delar; före mötet, under mötet och efter mötet. Innan mötet börjar skickar testledaren en rapport till alla medlemmar i triagegruppen så att de i viss mån är medvetna om de senaste felen.

• FÖRMÖTE: Testare har en nyckelroll att spela i mötet före mötet. Testare ger information om felet till teamet och de kategoriserar varje fel i olika sektioner på grundval av svårighetsgrad och prioritet. Så i princip är det testarna som äger förmötet.
• Under mötet: Det händer inte alltid att alla frågor på ett möte löses. Vissa pågående frågor från det föregående mötet för felprövning diskuteras innan man går vidare till de nya frågorna. Därefter diskuteras framstegen med tidigare frågor. Från och med nu antecknas varje punkt om hur allvarliga de befintliga bristerna är. Teammedlemmarna fattar kollektivt ett beslut om vilken defekt som ska åtgärdas omedelbart och vilken defekt de kan skjuta upp till ett senare datum. Om tidsfristen är nära kommer fel med högre allvarlighetsgrad att behandlas först och de mindre allvarliga felen kommer att hållas i vänteläge. Om det inte finns någon pressad tidsfrist kan dock även de minsta felen åtgärdas i början av projektet. På grundval av detta uppdateras listan över buggar och det är här som tilldelningen av uppgifter kommer in. Testledaren har det sista ordet på mötet. Han sammanfattar snabbt hela mötet och meddelar de omedelbara åtgärderna till respektive gruppmedlemmar.
• POST-MÖTE: MOM (mötesprotokollet) delas med feltriangeringsteamet efter mötets slutförande. Detta dokument innehåller de viktigaste punkterna som diskuterades under mötet.

Innehållet i en rapport om felprövning

1. DEFECT ID: Varje fel har ett unikt nummer som skiljer det från andra fel.
2. DEFEKTBESKRIVNING: Detta är relaterat till hur felet orsakar fel i systemet.
3. SKAPANDE DATUM: Det är det datum då felet uppmärksammades för första gången.
4. CREATOR: Creator är den person som först noterade och rapporterade felet.
5. SEVERITY: Detta är ett mått på hur allvarligt felet är.
6. PRIORITY: Prioriteten kan vara hög, medelhög eller låg. Hög prioritet innebär att felet kräver omedelbar uppmärksamhet, medelhög prioritet innebär att felet kan lösas efter en tid och inte kräver omedelbar åtgärd, och låg prioritet innebär att felet inte har någon betydande eller märkbar inverkan på projektet och därför kan eller kan inte lösas.
7. STATUS: Om felet är nytt, under granskning, pågående eller avslutat avgörs genom att hänvisa till felstatusen.
8. TILLDELNINGSDATUM: Detta är det datum då felet tilldelades respektive personal för att lösas.
9. TILLDELAD TILL: Detta är det datum då felet tilldelades till respektive personal för att lösas:
10. RESOLUTION: Vad som görs för att lösa felet.
11. DATE OF RESOLUTION: Beräknat datum då felet är helt löst.
12. ESTIMERAD TID: Beräknad tid för att lösa felet.
13. ACTUELL TID: Den beräknade tiden för att lösa felet.
14. ACTUELL TID:
15. ROOT CAUSE DESCRIPTION: Det här fältet innehåller information om varför felet uppstod från början.

Varför behöver vi en felbedömning?

Den största fördelen med processen är att teamet får möjlighet att utvärdera felets allvarlighetsgrad, utforma planer för att lösa felet och komma fram till en slutsats om vilka resurser som behöver tilldelas för processen. Defekttriage används främst i agil testmetodik

KONKLUSION

För att lösa defekten sammankallas ett defekttriagemöte. Testledaren, projektledaren och ledaren för utvecklingsteamet måste vara närvarande bland alla medlemmar i triageteamet.

Mötet för triagering av defekter genomförs i tre steg; före mötet, under mötet och efter mötet. Efter allt detta förbereder testledaren en detaljerad triagerapport.

Rapporten innehåller all information från när felet först uppmärksammades till grundorsaken till felet.

Frekvensen av feltriage beror helt på projektets storlek. Den kan organiseras veckovis, månadsvis eller dagligen.