”Jag hade en liten fågel
som hette Enza
Jag öppnade fönstret,
och fick influensa.”
(barndomsrimsa från 1918)
Den spanska influensapandemin 1918 var en av de största medicinska katastroferna under 1900-talet. Det var en global pandemi, ett luftburet virus som drabbade alla kontinenter.
Den fick smeknamnet ”spanska influensan” eftersom de första rapporterade fallen inträffade i Spanien. Eftersom detta skedde under första världskriget var tidningarna censurerade (Tyskland, Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike hade alla en mediablackout för nyheter som kunde sänka moralen), så även om det fanns influensafall på andra håll var det de spanska fallen som fick rubrikerna. En av de första offren var Spaniens kung.
Och även om det inte orsakades av första världskriget tror man att viruset i Storbritannien spreds av soldater som återvände hem från skyttegravarna i norra Frankrike. Soldaterna insjuknade i det som kallades ”la grippe”, vars symtom var halsont, huvudvärk och aptitlöshet. Även om den var mycket smittsam i de trånga och primitiva förhållandena i skyttegravarna, var tillfrisknandet vanligtvis snabbt och läkarna kallade den till en början för ”tredagarsfeber”.
Uppbrottet drabbade Storbritannien i en serie vågor, med sin höjdpunkt i slutet av första världskriget. När trupperna återvände från Nordfrankrike i slutet av kriget reste de hem med tåg. I takt med att de anlände till järnvägsstationerna spred sig influensan från järnvägsstationerna till städernas centrum, sedan till förorterna och ut på landsbygden. Den var inte begränsad till klasserna, utan vem som helst kunde få den. Premiärminister David Lloyd George smittades men överlevde. Några andra anmärkningsvärda överlevare var serietecknaren Walt Disney, USA:s president Woodrow Wilson, aktivisten Mahatma Gandhi, skådespelerskan Greta Garbo, målaren Edvard Munch och Tysklands kejsare Willhelm II.
Unga vuxna mellan 20 och 30 år drabbades särskilt hårt och sjukdomen slog till och utvecklades snabbt i dessa fall. Insjuknandet var förödande snabbt. De som mådde bra och var friska vid frukost kunde vara döda vid middagstid. Inom några timmar efter de första symptomen av trötthet, feber och huvudvärk utvecklade vissa offer snabbt lunginflammation och började bli blåa, vilket var ett tecken på syrebrist. De kämpade sedan efter luft tills de kvävdes till döds.
Sjukhusen överväldigades och till och med läkarstudenter kallades in för att hjälpa till. Läkare och sjuksköterskor arbetade till bristningsgränsen, även om de inte kunde göra så mycket eftersom det inte fanns några behandlingar mot influensan och ingen antibiotika för att behandla lunginflammation.
Under pandemin 1918/19 dog över 50 miljoner människor över hela världen och en fjärdedel av den brittiska befolkningen drabbades. Dödssiffrorna var 228 000 enbart i Storbritannien. Den globala dödligheten är inte känd, men uppskattas ha varit mellan 10 och 20 % av dem som var smittade.
Mer människor dog av influensa under det enda året än under de fyra år som den svarta dödens böldpest pågick mellan 1347 och 1351.
I slutet av pandemin var det bara en region i hela världen som inte hade rapporterat något utbrott: en isolerad ö som heter Marajo, belägen i Brasiliens Amazonflodens delta.
Det skulle dröja ända till 2020 innan en ny pandemi skulle svepa över världen: Covid-19. Sjukdomen, som tros ha sitt ursprung i Wuhan-provinsen i Kina, spreds snabbt till alla kontinenter utom Antarktis. De flesta regeringar valde en strategi som gick ut på att låsa in både befolkningen och ekonomin i ett försök att bromsa infektionstakten och skydda sina hälsovårdssystem. Sverige var ett land som i stället valde social distansering och handhygien: resultaten var till en början bättre än i vissa länder som hade låst in sig i månader, men när den andra infektionsvågen slog till i början av hösten 2020 valde även Sverige att införa strängare lokala riktlinjer. Till skillnad från den spanska influensan, där unga människor drabbades mest, verkade Covid-19 vara mest dödlig bland den äldre befolkningen.
Som i fallet med spansk influensa var ingen undantagen från viruset: Storbritanniens premiärminister Boris Johnson lades in på sjukhus med Covid-19 i april 2020 och USA:s president, president Trump, drabbades på samma sätt i oktober.
.