Majoriteten av Myanmars befolkning bor på landsbygden, och bosättningstätheten i varje region hänger samman med jordbruksproduktionen, särskilt risproduktionen. De mest befolkade regionerna är således Irrawaddydeltat och den torra zonen, och de högsta befolkningstätheterna återfinns i det övre deltat, mellan Yangon och Hinthada (Henzada). Bosättningen i Sittangdeltat, det sedimenterade inlandet kring Sittwe och regionerna på båda sidor av den nedre Chindwinfloden är måttligt tät. Rakhine-regionen (utom Sittwe-området), Irrawaddy-flodens västra strand vid foten av Rakhinebergen, Tenasserim och de mindre lättillgängliga delarna av de västra och norra bergen och Shanplatån är glest befolkade. Även om stadsbefolkningen har ökat har urbaniseringstakten inte varit lika snabb i Myanmar som i de flesta andra länder i Sydostasien.
Myanmars befolkning är fortfarande ganska ung, med ungefär en fjärdedel av befolkningen under 15 år. Andelen unga människor har dock minskat stadigt sedan slutet av 1900-talet, eftersom födelsetalet har sjunkit från att ha legat betydligt över till betydligt under världsgenomsnittet. Den förväntade livslängden har tvärtom ökat och de flesta män och kvinnor lever upp till 60-årsåldern.