1983 gick priset till Lech Walesa, ledaren för Solidaritetsrörelsen i Polen, och året därpå till Sydafrikas ärkebiskop Desmond M. Tutu, som då var biskop.
Priset består av ett diplom och en guldmedalj som delas ut vid en ceremoni här i december. 10 och ett kontantpris på tre miljoner svenska kronor, för närvarande värt cirka 455 000 dollar.
”Dalai Lama har utvecklat sin fredsfilosofi utifrån en stor vördnad för allt levande och utifrån begreppet universellt ansvar som omfattar hela mänskligheten såväl som naturen”, sade urvalskommittén. Ett strålkastarljus på kampen
Diplomater säger att de tibetanska exiltibetanerna förväntar sig att utmärkelsen kommer att ge deras kamp internationell uppmärksamhet, men att den också kan bli ett irritationsmoment i relationerna mellan Indien och Kina. De säger att Dalai Lamas närvaro i Indien och det stöd han fått där tidigare har orsakat förbittring i Peking och att den indiska regeringens uttalande i dag om Nobelkommitténs val var noggrant formulerat för att undvika att förolämpa Kina.
Uttalandet, som inte nämnde Tibet, hyllade Dalai Lama som andlig ledare och förespråkare för fred, men underströk att hans tillflykt i Himalayas utlöpare var av andliga och inte politiska skäl. Tekniskt sett måste Dalai Lama avstå från politisk verksamhet i Indien, men i praktiken är han i stort sett fri att göra och säga vad han vill.
När kommunisterna fick makten i Kina gick de 1950 in i det isolerade bergskungariket Tibet och störtade det buddhistiska teokratin. Dalai Lama försökte bevara Tibets religiösa och kulturella arv och dess sociala struktur.
I takt med att de kinesiska brotten mot etablerade tibetanska rättigheter blev alltmer brutala och i allt högre grad riktades mot munkar och kloster, kämpade han för att spela rollen som medlare. Men efter att ett storskaligt uppror bröt ut flydde han och 100 000 tibetaner till Indien, där de fick politisk asyl. Han bosatte sig i den nordliga staden Dharmsala i Himalaya och bildade en exilregering.