Denna studie, som publicerades 2013, syftade till att beskriva den ”kliniska presentationen” av CTE under livet, eller vilka symtom CTE-patienter i allmänhet kämpar med. Att förstå den kliniska presentationen av en sjukdom är avgörande för att läkare ska kunna diagnostisera och behandla en sjukdom.
För att fastställa en sjukdoms kliniska presentation brukar läkare prata med patienter som lider av sjukdomen för att fastställa vilka symtom de upplever. Eftersom läkare för närvarande inte kan diagnostisera CTE förrän efter att någon har avlidit, kunde forskarna tyvärr inte använda sig av det normala tillvägagångssättet. Forskarna vid CTE-centret hade en smart idé om hur man trots utmaningarna skulle kunna komma åt den här frågan genom att utnyttja hjärnbankens största tillgång: generositeten hos våra donatorfamiljer.
Dr Stern och hans kollegor vid CTE-centret undersökte hjärnbankens register och identifierade 36 donatorer som hade fått diagnosen ”ren CTE” – deras hjärnor var positiva för CTE och negativa för alla andra kända hjärnsjukdomar. Forskarna nådde sedan ut till familjerna och de närstående i varje fall och genomförde strukturerade intervjuer för att förstå vilka förändringar de observerade hos varje patient när sjukdomen fortskred.
BILD
När intervjuerna var avslutade framträdde två distinkta presentationer: en stämnings-/beteendevariant och en kognitiv variant. För patienter med varianten humör/beteende uppträdde symtomen i allmänhet först i 30-40-årsåldern och omfattade symtom som impulsivitet, ilska, depression och humörsvängningar. För patienter med den kognitiva varianten uppträdde de första symptomen senare, i allmänhet i 40- eller 50-årsåldern, och omfattade problem med minne, uppmärksamhet och tänkande.
Denna artikel förser läkare i frontlinjen med viktig information om huruvida en person som lider på kliniken kanske kämpar med CTE. Ett diagnostiskt test för levande patienter kommer att hjälpa forskarna att ytterligare förfina dessa resultat, men denna viktiga artikel ger hjälp nu.