Den 11 oktober 1915 gör Bulgariens premiärminister Vasil Radoslavov ett uttalande där han meddelar att landet går in i första världskriget på centralmakternas sida.
Bulgarien var i hemlighet ombedd av båda sidor i första världskriget som en potentiell allierad på det oroliga Balkan, men bestämde sig till slut för att stödja centralmakterna. I sitt uttalande av den 11 oktober 1916 hävdade Radoslavov att det var önskvärt att konfrontera de allierade makterna – Storbritannien, Frankrike och Ryssland – tillsammans med Tyskland, Österrike-Ungern och Osmanska riket, inte bara av ekonomiska skäl, eftersom de två sistnämnda länderna var Bulgariens främsta handelspartner, utan också som ett sätt för landet att försvara sig mot aggressionen från Serbien, den ryska allierade och stormakt på Balkan som Radoslavov betraktade som sitt lands ”största fiende”.”
”I dag ser vi raser som kämpar, faktiskt inte för ideal utan enbart för sina materiella intressen”, hävdade Radoslavov. ”Ju mer vi därför är bundna till ett land på ett materiellt sätt, desto större är det landets intresse av att vi upprätthålls och ökar, eftersom det därigenom kommer att gynnas den som hjälper oss och är knuten till oss genom ekonomiska band…. Siffrorna visar att vår handel, våra intressen och vårt ekonomiska liv är oskiljaktigt knutna till Turkiet, Tyskland och Österrike-Ungern…”
Bulgarien agerade snabbt efter sin krigsförklaring och invaderade den serbiska provinsen Makedonien och drev på så sätt in en kil framför de allierade styrkorna i Grekland i deras försök att hjälpa den serbiska armén. Sommaren 1916 invaderade och ockuperade Bulgarien en del av det då neutrala Grekland och genomförde en stor offensiv i augusti som endast stoppades av brittiska flyg- och marinattacker. Ett dödläge följde fram till 1918, då de allierade började sätta större press på tyskarna på västfronten och tvingade dem att överföra ett antal trupper från Salonikafronten – som slagfälten i norra Grekland och Makedonien kallades – där de hade hjälpt sina bulgariska allierade. Den sjunkande moralen och det växande missnöjet bland de bulgariska trupperna och på hemmafronten förvärrades av en ny allierad offensiv som inleddes i mitten av september. Den 24 september bemyndigade den bulgariska regeringen sin arméchef att söka vapenstillestånd. Bulgarien lämnade formellt första världskriget den 29 september 1918, efter att ha förlorat omkring 90 000 soldater under konfliktens gång.