Bias vid återkallande kan uppstå när man försöker samla in data retrospektivt. Det mänskliga minnet är ofullständigt. Vissa händelser är mer sannolika att komma ihåg än andra; vissa minns man felaktigt; vissa glömmer man helt och hållet. När jag till exempel skryter om mitt golfspel har jag lättare att komma ihåg en nyligen genomförd utmärkt golfrunda och tenderar att glömma de (mer talrika) dåliga ronderna.
Reklamationsbias är särskilt problematiskt när det resultat som är av intresse sannolikt påverkar minnet. En cancerpatient kan till exempel komma ihåg fler exponeringar i sitt liv som han eller hon anser vara ”giftiga”, men glömmer de många andra livserfarenheter som faktiskt kan ha bidragit till diagnosen. På samma sätt kan en cancerpatient vara mer benägen att minnas sitt besök på ett (tråkigt) kärnkraftverk än en person utan cancer.
Och även om fokus ofta ligger på patienten som källa till bias, kan bias i minnet också framkallas av forskaren. Oblinda forskare kan ställa samma fråga till vissa patienter flera gånger, eller på flera olika sätt, om de förväntar sig ett specifikt svar.
Recall bias är särskilt problematiskt i prövningar som bygger på självrapportering, t.ex. vissa fall-kontroll- och retrospektiva kohortstudier.
Blindning och prospektiv insamling av data är viktiga verktyg för att undvika minnesbias.
Recall bias är en typ av mätbias. Recall bias kallas också ibland för response bias eller reporting bias.
Detta inlägg är en del av en serie inlägg om bias i medicinsk forskning. Du kan hitta hela bias-katalogen här.