Bekämpningsmedel i fransk te väcker frågan: Vad är ”säkert”?

En undersökning utförd av den franska konsumenttidningen 60 Millions de Consommateurs (60 miljoner konsumenter) undersökte 26 te-märken, inklusive populära märken som Lipton och Kusmi Tea, och resultaten visade att vissa teer innehöll upp till 17 olika typer av bekämpningsmedel. Denna rapport inspirerade till en bredare undersökning av bekämpningsmedelsnivåerna inom teindustrin.

De flesta vanliga tedrickare reagerar omedelbart med ”Berätta mer” eller ”Är det här verkligen sant?” på rubriker som ”Tepåsar som säljs i Frankrike innehåller ’upp till 17 typer av bekämpningsmedel'”. Det är svårt att förbise när det är formulerat på ett mer tillspetsat sätt: ”De flesta populära tepåsar innehåller olagliga mängder bekämpningsmedel (undvik dessa märken till varje pris).”

Det kan vara svårt att utvärdera sådana påståenden eller motkrav till dem. Om en hälsosam kost och livsstil är viktiga prioriteringar ska du konsumera certifierade ekologiska teer.

Om man betraktar bekämpningsmedel som ett generellt sett obetydligt och oundvikligt inslag i livsmedelsproduktionen kan officiella varningar för livsmedelssäkerhet och produktåterkallelser signalera skadliga effekter. Oavsett detta är det värt att ta ett steg tillbaka för att göra sig en heltäckande uppfattning om frågorna för att vara trygg i sin slutliga bedömning.

Konsultera att ställa tre frågor:

1. Hur utbredd är användningen av bekämpningsmedel vid teodling och hur påverkar det vad som hamnar i din kopp?
2. Vad är bra att veta om de juridiska aspekterna av teproduktion, import och försäljning?
3. Hur är det med säkerheten, inte bara med regleringen?

Rapporten om te som säljs i Frankrike är en bra utgångspunkt. Den är en av en liten grupp studier som ofta citeras som bevis på ett djupgående retroaktivt mönster när det gäller förekomst, rättsligt skydd och säkerhet på den globala te-marknaden. De argument som framförs och argumenten mot dem leder till helt olika slutsatser beroende på hur man tolkar ”laglig”, ”säker” och ”gräns”. Det är en punkt som man bör fundera över när man tänker på bekämpningsmedlet MRL (Maximum Residue Limit).

MRL mäts i ppm (parts-per-million), med en standardnivå på 0,01 ppm för bekämpningsmedel för vilka det inte finns något fastställt ”toleransområde” eller några säkerhetsuppgifter. Många av de bekämpningsmedel som identifierats i studier är olagliga små mängder där gränsvärdet har satts mycket lågt. Så till exempel är detta resultat kanske inte – eller kan vara – så slående som det först verkar: ”Av 49 indiska teprover innehöll 60 procent minst ett bekämpningsmedel som låg över de säkerhetsgränser som fastställts av Europeiska unionen. För kinesiska teer var siffran 67 procent.”

Den franska te-rapporten

Den franska studien som visade bevis för upp till 17 bekämpningsmedel i 26 te-märken som köptes i franska butiker dök upp i 60 Millions de Consommateurs i slutet av 2017. Den har en lång erfarenhet av att rapportera om produktrisker, bland annat om e-cigaretter, blöjor, kakformar och sömnmedel. Journalisten Patricia Chairopolous skrev i början av 2019 en jämförbar artikel om bekämpningsmedelsrester i bröd.

Hennes analys av te visade att av de 26 märkena innehöll nio ”knappt kvantifierbara” spår av rester, men fyra visade ”mycket otillräckliga” resultat: höga nivåer som överskred de lagstadgade gränsvärdena och/eller ett brett spektrum av bekämpningsmedel. Oneblack tea är en klar överraskning. Det produceras av Damman Frères, ett av de lyxiga te-namnen med ett utmärkt rykte för smaksatta och naturliga teer, och visade spår av 17 bekämpningsmedel. Ett annat märke innehöll fyra gånger den tillåtna gränsen för antrakinon, ett fågelavvisande medel. Detta var den vanligaste kemiska föreningen som hittades, tillsammans med ett svampmedel, folpet. Artikeln noterar att alla teer innehöll spår av metaller, bland annat kadmium, kvicksilver och arsenik.

Artikeln konstaterar att mängderna är små och inte farliga och tillägger att många av teerna innehåller pyrrolizidinoxider, gifter som produceras naturligt av växten själv, men som är kända för att vara cancerframkallande. Den viktigaste punkten i tidningen är att det inte finns något regelverk för pyrrolizidinoxiderna eller metallerna, och att det därför inte finns någon gräns för dem.

Så vad kan man dra för slutsatser om säkerheten hos dessa teer?

Den följande informationen syftar inte till att påverka valet utan till att bidra till att skapa trygghet kring de grundläggande fakta.

Hur utbredd är användningen av bekämpningsmedel?

Tecknet ”bekämpningsmedel” omfattar svampmedel, rodenticider, bakteriedödande medel, insekts- och djuravvisande medel samt antimikrobiella medel. För de flesta jordbruksgrödor är 80 procent av användningen herbicider. För te är insekter det främsta problemet och odlarna står för samma andel av användningen (80 procent). Det subtropiska klimat där te odlas är en grogrund för cirka trehundra sorter av glupska skadedjur. Utan bekämpning kommer skördeförlusten från en skörd att ligga i intervallet 10-40 procent.

Faran med bekämpningsmedel förstärks av en utbredd överanvändning, som utarmar jorden och försämrar miljön, tillsammans med okontrollerad besprutning som leder till allvarliga hälsoproblem i teodlingssamhällen. Liksom DDT har vissa bekämpningsmedel haft farliga effekter: cancerframkallande ämnen, neurologiska skador och decimering av arter och fauna. Under många årtionden skedde en kraftig ökning av okontrollerad och underreglerad kemisk överanvändning av både bekämpningsmedel och gödningsmedel, framför allt i Kina och Indien. Detta håller nu på att få en viss grad av kontroll.

Klimatförändringar, behovet av att öka den globala livsmedelsförsörjningen med 70 procent under det kommande decenniet för att möta befolkningstillväxten och de sjunkande världsmarknadspriserna gör saken komplicerad genom att de förvärrar prioriteringen av kortsiktiga avkastningar och låga kostnader. Den ekologiska produktionen ökar, men är dyr i form av investeringar, lägre initial avkastning och höga kostnader för certifiering.

Ett annat växande generellt problem är att monokultur och minskad biologisk mångfald ökar antalet skadedjur och försvårar bekämpningen. Fattigdom, okunnighet och bedrägeri leder till missbruk av bekämpningsmedel. Användningen av bekämpningsmedel är ett beslut som fattas av enskilda jordbrukare, och det är svårt att få det genomdrivet.

Det finns belägg för att eliten inom teindustrin ligger före problemet. De globala aktörerna har gjort en allt snabbare och imponerande insats för att införa öppenhet i leveranskedjan, autentisering, certifiering och leverantörsansvar. I kvalitetssäkringsprogrammen används sofistikerad teknik och starka kontroller. Det finns fortfarande många tvivlare som ser företagsjättarna som ”uppenbara” lögnare och som sätter vinsten före miljön.

En EU-rapport från 2013 visar att te, kaffe och örtteer tillsammans hade mindre än hälften så stor bristande efterlevnad som baljväxtgrönsaker.

Mätning och godkännande av halter av bekämpningsmedel i te: MRL

Databasen för högsta tillåtna resthalter (Maximum Residue Levels, MRL) från Förenta staternas jordbruksdepartement anger de högsta godtagbara halterna av bekämpningsmedel i jordbruksprodukter. Varje givet innehåll av bekämpningsmedel kan klassificeras i exakta siffror som anger milligram av påvisade rester per kilo produkt. Resultaten kan sedan jämföras med gränsvärdena. Det är den enkla delen.

Användning, det är mycket komplicerat:

• Torkade örter och teblad är extremt svåra och dyra att analysera. Gas- och vätskekromatografi kan bara leta efter en delmängd av föreningar, allt oftare med hjälp av masspektraldetektion. Ekologisk certifiering kostar 25-50 dollar per påse örter. Food and Drug Administration testar endast 1 tiondel av 1 procent av jordbruksimporten. Detta gör det viktigt att veta något om kvaliteten på testerna och den organisation som utför dem. Sådan information saknas konsekvent i de artiklar som hävdar höga nivåer av gränsvärden i te, inklusive den franska studien. I en kontroversiell och aggressiv utmaning från Greenpeace
  står det: ”Testerna utfördes av ett oberoende, nationellt kvalificerat laboratorium, men Greenpeace avböjde att avslöja dess namn för att säkerställa dess oberoende”.
• MRL:er är handelsregler och inte direkta säkerhetsåtgärder. Det finns inte ett enda gränsvärde och det finns ingen systematisk metod för att fastställa dem. De är pragmatiska och situationsbundna och fastställs av tillsynsmyndigheter och importmyndigheter i enskilda länder och av Europeiska unionen. MRL står egentligen för ”toleransnivå” och är i hög grad en bedömningsfråga. Varje större importörssystem bygger in en ofta stor säkerhetsfaktor. Ett ledande globalt märkes gröna teer testades i Greenpeace-rapporten på 0,13 milligram per kilo. EU:s gränsvärde för högsta tillåtna restmängder var vid den tidpunkten 0,01, vilket innebär att detta te inte var säkert. Men det är säkert i USA, där gränsvärdet är 50, och även i Japan, som har de strängaste restriktionerna för skadliga bekämpningsmedel. Där är gränsvärdet 30.

Är ditt te säkert?

Greenpeace ger te en skarp bedömning att det inte är säkert. I den franska rapporten anges att antalet ”misslyckanden” i proverna uppgår till 17 stycken. I båda uppgifterna behandlas gränsvärdena som absoluta. I många, till och med de flesta, negativa granskningar är det lägsta tillåtna gränsvärdet 0,01 ppm. Detta är en konvention som används för teer som är ”inte utvärderade”, så att även en liten 0,03 ppm visas som ett överskridande av gränsvärdet.

Pesticider är dock ett universellt problem som inte kommer att försvinna. Råd för att köpa säkrare te är:

• Köp från betrodda leverantörer: elitmärken, kända blandare, högt värderade nätförsäljare – som alla tjänar på att förbättra kvaliteten jämfört med de till stor del namnlösa bulksäljarna som tjänar på att bli vanliga och billigast.
• Förmå te som odlas i terroirs som ligger långt från föroreningskällor (inklusive biltrafik som är en källa till förorening av tungmetaller: bly och kadmium) med ett starkt engagemang för biologisk förvaltning, det bredare sammanhanget för ekologisk produktion.
• Förmåttar ekologiska teer, men med skeptisk uppmärksamhet på deras certifiering och rykte. Var försiktig med icke namngivna Kina-organiska teer och generiska smaksatta teer och örtteer. (Dessa är i allmänhet föremål för mindre tillsyn och testning.)