Bästa baseballlaget genom tiderna Del 3: 1970 Baltimore Orioles | Phillies Nation

1966 vann ett lag lett av Frank Robinson, Brooks Robinson och Boog Powell mot L.A. Dodgers och Sandy Koufax den första titeln i World Series i Baltimore Orioles historia. Fyra år senare skulle samma dominerande kärna av spelare fortsätta att slå ett lag som senare skulle kallas ”The Big Red Machine” och vinna sin andra World Series-titel. Under en femårsperiod från 1969-1974 skulle Orioles bara missa slutspelet en gång. Bland dessa lag anses 1970 års Baltimore Orioles vara det bästa laget i koncessionens historia, men hur kan de jämföras med 1929 års Philadelphia Athletics?

I 1970 års Orioles-kärna fanns Frank Robinson med ett slagsnitt på 0,306; den enda spelaren med ett slagsnitt på över 0,300 i startelvan. Men det fanns ändå en hel del solida bidragsgivare – spelare som Boog Powell som hade 35 homeruns och 114 RBIs och den alltid pålitlige Brooks Robinson som var All-Star 15 år i rad. Han kompenserade mer än väl för sin bristfälliga offensiv med ett försvar som gav honom 16 raka guldhandskar på tredje basen. Det är det största antalet guldhandskar som vunnits av en tredje basist i basebollens historia och är tillsammans med Jim Kaat det största antalet genom tiderna. Totalt sett hade Orioles ett slagsnitt på 0,269 med ett genomsnitt på 17 homeruns, 68,37 RBIs och 67,75 walks per startspelare.

Orioles pitching staff hade totalt 60 kompletta matcher varav 54 av dem kom från tre spelare. Under ledning av Jim Palmer hade 1970 års O’s tre spelare med mer än 200 innings och flirtade med 200 strikeouts. Förutom Palmer fanns Mike Cuellar och Dave McNally med i Orioles laget. Båda bidrog till att leda laget till ett rekord på 108 och 54, vilket är bland de tio bästa för flest segrar under en säsong. Orioles är också det enda laget i MLB:s historia som har tre kastare (Palmer, Cuellar och McNally) bland de fem bästa i omröstningen om Cy Young Award. Resultatmässigt hade O’s kastare i genomsnitt vunnit 15,8 segrar under 235,66 innings med en ERA på 3,20 och otroliga 144,8 strikeouts.

Athletics 29 hade en speciell fördel jämfört med de flesta andra lag. Medan Yankees 27 hade Miller Huggins, Reds 76 hade Sparky Anderson och Orioles 70 hade Earl Weaver som managers, hade Athletics 29 Connie Mack. Mack, en femfaldig världsseriemästare, var tränare i 53 år, varav 50 med Athletics. Tänk på det så här

: Den huvudtränare/manager som har den längsta aktiva anställningstiden med ett lag är Greg Popovich som har varit med NBA:s San Antonio Spurs i 20 år; det är inte ens halvvägs till Macks 50 år med ett lag. Mack är ihågkommen som en av de bästa managers i baseballens historia. Den ”långa taktikern” gav 29 års A’s spelare möjlighet att få ett genomsnittligt slagsnitt på 0,307, 13 homeruns, 83,5 RBIs och 55,6 walks.

Athletics pitching ledd av Lefty Grove vann 104 matcher under en säsong med 150 matcher. De spelade hälften av sina matcher i en pitchervänlig Shibe Park med dimensioner på 378 fot ner till vänster fältlinje 515 fot till rakt bort i mitten och 340 fot ner till höger fältlinje, och A’s fem bästa startspelare släppte bara in 55 homeruns under hela säsongen. Med en vinstprocent på 0,693 hjälpte Athletics kastare laget att ta sig igenom inte bara säsongen utan även slutspelet. Slutspelet 1929 avslutades med en imponerande 4-1 serieseger över Chicago Cubs i det 21:a året av vad som skulle komma att bli en 108 års mästerskapstorkan. A’s sammanställde en ERA på 3,45 över 221,94 innings som kastades med 100,6 strikeouts och dessa siffror ledde dem till ett genomsnitt på 16,8 vinster som stab.

Team	Kategorier	Avg.	HR.	RBI	BB	Vinster	Insatser	ERA	SO
Yankees	4	4	.320	18.88	93.25	66	16.4	203.08	3.19	59.6
Reds	1	.295	14.75	81.5	68.75	12.8	186.44	3.66	105
Orioles	2	.269	17	68.37	67.75	15.8	235.66	3.20	144.8
Atletik	1	.307	13	83.5	55.6	16.8	221.94	3.45	100.6