Vissa barn med språkstörningar hinner aldrig ikapp sina jämnåriga och blir vuxna med språkstörningar.

Outom forskning om personer med livslånga funktionshinder (som Downs syndrom), neurologiska sjukdomar (som Parkinson), afasi efter stroke och kognitiva kommunikationsproblem orsakade av traumatisk hjärnskada, publicerar logopeder inte mycket forskning om vuxna med långvariga språkstörningar.

I en 20-årig studie som publicerades 2010 fann Johnson och kollegor att, jämfört med personer som aldrig haft språkproblem, vuxna med en historia av språkstörningar i allmänhet:

  • inte stannar kvar i skolan lika länge;
  • inte går på universitetet lika ofta; och
  • arbetar i yrken som är mycket lägre betalda och respekterade.

För att minska denna klyfta behöver vi bättre behandlingar för vuxna med långvariga språkstörningar.

Den fruktade Mattheuseffekten

Ett hinder för att behandla vuxna på ett effektivt sätt är det brutalt cirkulära förhållandet mellan språk- och läsproblem hos vuxna. Vuxna med läsproblem tenderar att läsa mindre än vuxna som läser flytande. Att läsa mindre innebär att man inte har lika många möjligheter att lära sig avancerade språkkunskaper. Detta ger upphov till språkliga brister (jämfört med dina jämnåriga). För att förvärra problemet gör dessa språkbrister det sedan svårare att lära sig saker.

Med tiden blir goda läsare bättre och dåliga läsare hamnar längre efter. Detta är den så kallade ”Matteuseffekten”, uppkallad efter det berömda bibelavsnittet om att de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare.

Hur kan då logopeder hjälpa vuxna med språkproblem?

Karen Fallon och hennes kollegor har alldeles nyligen publicerat ett kliniskt ramverk för att hjälpa logopeder att behandla äldre klienter. Även om ramverket är utformat för tonåringar och unga vuxna kan det anpassas även för äldre vuxna. Om man bortser från en del av den tonårsspecifika jargongen (som inte är relevant för den här bloggartikeln) är de fem viktigaste delarna:

1. Undervisa vuxna i specifika språkkunskaper: forskningen säger oss att det finns effektiva behandlingar för att förbättra ordkunskap, läsflyt och läsförståelse.

2. Undervisa vuxna i evidensbaserade strategier för att förstå vad de läser: För vuxna kommer det mesta av inlärningen att komma från läsning. Det finns cirka 30 evidensbaserade strategier för att hjälpa vuxna att lära sig att förstå vad de läser. Vissa av dessa strategier är allmänna och kan användas med alla typer av läsuppgifter (t.ex. att dela upp läsuppgifter i delar för att identifiera textens syfte och innebörd). Andra hjälper vuxna att lösa problem, t.ex. när de stöter på ord och meningar som de inte förstår. En tredje typ av strategi syftar till att kompensera för läsproblem genom att ge vuxna särskilt stöd (t.ex. anteckningar, sammanfattningar och tekniker som att understryka och googla okända ord). (I ett framtida inlägg kommer vi att behandla några av dessa strategier mer ingående.)

3. Skräddarsy terapin till klienternas behov i den verkliga världen: Behandlingen bör fokusera på uppgifter i den ”verkliga världen”, t.ex. arbetsrapporter och annat pappersarbete, presentationer och möteskunskaper eller universitetsuppgifter. Träning i tids- och stresshantering bör ingå för att hjälpa till att dela upp språkligt tunga uppgifter i hanterbara delar.

4. Att få klienterna att medutveckla och köpa sina terapimål: Klienterna måste tro att de kan göra det. Många vuxna har kämpat i åratal utan att lyckas, och det är viktigt att de får alla möjligheter att utveckla självförtroende för att kunna fullfölja sina mål på en positiv och säker plats tillsammans med en betrodd talpedagog. Att mäta resultaten och bevisa för klienterna att de förbättrar sig är en viktig del av denna process.

5. Att få andra intressenter att stödja klienten: Stöd från makar och partners, barn, syskon, föräldrar, vänner, kollegor, chefer och andra personer i klientens liv kan bidra till att motivera klienterna att arbeta med sina mål. (Omvänt kan brist på stöd vara demoraliserande och göra terapimålen mycket svårare att uppnå i den verkliga världen.)

Bottom line

Fallons ramverk löser inte problemet med hur man bäst behandlar vuxna med språkproblem. Men det ger logopeder praktiska riktlinjer för att arbeta med vuxna klienter för att:

(a) förutse potentiella hinder för framgång; och

(b) planera och genomföra evidensbaserade terapiprogram för att eftersträva mål som är meningsfulla för klienterna i den verkliga världen.

Läs tillsammans med några av de knappa, men lovande bevisen på språkterapitekniker som fungerar med vuxna är det en bra början.

  • Din rätt att veta: långsiktiga sociala effekter av språkstörningar
  • Hungrig som vargen: hur jag hjälper vuxna klienter att bestämma sig för logopediska mål som betyder något (för dem)

Nyckelkälla: Katz, L.A., Carlberg, R. (2015). Balanserad intervention för ungdomar och vuxna med språkstörning: A Clinical Framework. Seminars in Speech & Language, 36(1), 5-16.

Bild: http://tinyurl.com/oc5lunr

Hej där, jag är David Kinnane.

Studerande logoped, Banter Speech & Language

Vårt begåvade team av certifierade praktiserande logopeder ger lugn, personlig och evidensbaserad logopedisk vård till barn och vuxna i inre västra Sydney och utanför, både på vår klinik och via distanshälsovård.

  • Twitter
  • Instagram
  • Pinterest
  • YouTube
  • LinkedIn
  • Email

.

Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.