8 typer av Cherry Picking

Cherry Picking är en tankeprocess eller ett argument där man väljer ut bevis som stöder ens sak och ignorerar lika starka bevis som ogiltigförklarar ens argument. Cherry picking kan vara oavsiktligt och leda till felaktiga resonemang. Cherry picking kan också göras som ett medvetet försök att övertyga och påverka. Följande är illustrativa exempel.

Bekräftelsebias

Söka bevis som stöder dina idéer utan att leta efter bevis som kan motsäga dina idéer. En person tror till exempel att eterisk olja av lavendel kan vara ett botemedel mot förkylning. För att bekräfta detta söker hen efter ”lavender cures colds” och hittar 10 webbsidor som säljer idén att lavendel är bra mot förkylning. Denna sökning är utformad för att ignorera de tusentals mer auktoritativa webbsidor som anger de mest kända behandlingarna mot förkylning.

Filterbubbla

Designar din informationskonsumtion så att du undviker all information som strider mot din världsbild. Till exempel en person som bara läser tidningar som överensstämmer med en viss politisk ideologi och som bara följer personer i sociala medier som tycker ungefär samma sak som han eller hon själv. En filterbubbla är i huvudsak ett verktyg för körsbärsplockning eftersom du kontinuerligt matas med ensidig information.

Undertryckande av bevis

Ett argument där man väljer information som stöder ett påstående samtidigt som man ignorerar relevant information som motsäger påståendet. Till exempel att hävda att ett land är rikare än ett annat eftersom andelen bostadsägare är högre samtidigt som man ignorerar ett viktigt mått som BNP per capita.

Ett ensidigt argument

Ett ensidigt argument, även känt som card stacking, är ett argument som bygger på flera körsbärsplockade fakta. Till exempel att argumentera för att en viss stad är en fruktansvärd plats genom att endast använda negativa fakta om staden och utesluta uppenbart positiva fakta.

Anekdotiska bevis

Användning av specifika bevis framför starkare allmänna bevis. Till exempel att hävda att brottsligheten blir värre och ge exempel på ett fåtal brott samtidigt som man ignorerar en allmän statistik som visar att brottsligheten har minskat betydligt under mer än ett decennium.

Citat ur sitt sammanhang

Användning av stödinformation som du presenterar ur sitt sammanhang. Till exempel ett pseudovetenskapligt argument där man citerar vetenskapliga studier på ett sätt som motsäger de faktiska resultaten i studierna. På så sätt reduceras vetenskapen till en serie ljudklipp samtidigt som man ignorerar det faktiska innehållet i de studier som refereras. En studie kan till exempel börja med ett bakgrundsuttalande där det sägs att det finns vissa skäl att tro att en viss ört kan behandla en hudåkomma. Detta kan citeras av webbplatser som marknadsför örten. Studien fortsätter dock med att ange att resultaten tyder på att örten inte har någon som helst effekt på tillståndet.

Falsk dikotomi

Falskt påstående att det bara finns två valmöjligheter i en viss situation. Till exempel: ”Antingen vill du ha trygghet eller privatliv, du kan inte ha båda”. Detta är en stark form av körsbärsplockning där man väljer alternativ och sedan hävdar att det inte finns några andra alternativ.

Univariabel analys

En analys baserad på en enda variabel som ignorerar uppenbara andra variabler som också påverkar resultaten. Till exempel en bank som undersöker löneskillnaden mellan könen utan att kontrollera faktorer som utbildningsnivå, bostadsort, erfarenhet, arbetstyp och arbetade timmar. En multivariat analys är vanligtvis mer korrekt i alla situationer där flera faktorer påverkar resultaten. De faktorer du väljer påverkar dock din analys avsevärt. Genom att välja ut faktorer kan du ofta forma resultaten. Detta är ett av skälen till att statistik ofta används för att vilseleda.

© 2010-2020 Simplicable. Alla rättigheter förbehållna. Reproduktion av material som finns på den här webbplatsen, i någon form, utan uttryckligt tillstånd är förbjuden.
Se krediter & upphovsrätt eller citeringsinformation för den här sidan.