Då SDSU-alumnen Ben Hause isolerade viruset från en sjuk gris 2011, upptäckte han senare att nötkreatur var den primära reservoaren för influensa D. Hause identifierade och karakteriserade det nya viruset som en del av sin doktorsforskning under Li’s ledning.
Detta är det första influensaviruset som identifierats hos nötkreatur, förklarade Li. ”Detta bidrag gjordes i South Dakota och vår teori har bekräftats oberoende av andra forskargrupper.”
Li och Radhey Kaushik, professor och biträdande chef för avdelningen för biologi och mikrobiologi, säkrade ett bidrag från National Institutes of Health på nästan 400 000 dollar för att studera det nya virusets biologi, genetik och evolution.
”Ur vetenskaplig synvinkel är det mycket spännande att arbeta med ett helt nytt virus”, säger Li, som har gemensamma utnämningar vid institutionerna för biologi och mikrobiologi och veterinärmedicinsk och biomedicinsk vetenskap.
Volker Brözel, chef för avdelningen för biologi och mikrobiologi, sade: ”Detta är ett utmärkt exempel på hur våra forskare bidrar till den vetenskapliga kunskapen och söker lösningar på utmaningar som påverkar både människors och djurs hälsa.”
I synnerhet har dessa forskare aktivt engagerat studenter på forskarnivå och grundutbildningar, påpekade han. ”Att vara förknippad med upptäckten av ett nytt virusgenus är ett enormt lyft för deras framtida karriärvägar inom medicin, den akademiska världen och den privata industrin.”
I slutändan är målet att fastställa om influensa D, som till 50 procent liknar människans influensa C, kan orsaka problem hos människor, enligt Kaushik. Han påpekade dock att ”viruset inte har visat sig vara patogent hos människor. Ingen bör vara rädd för detta.”
Forskargruppen visade att influensa D endast sprids genom direktkontakt och bevisade att ett marsvin kan användas som djurmodell för att studera viruset. Antikroppar mot influensa D har identifierats i blodprover från får och getter, men viruset påverkar inte fjäderfä.
Studier pågår för att jämföra virulensen bland influensa D-stammar från nötkreatur och svin och influensa C från människa med hjälp av marsvinsmodellen.
”Om viruset kan genomgå reassortering i kombination med ett närbesläktat mänskligt influensavirus kan det kanske bilda en ny stam som skulle kunna utgöra ett större hot mot människor”, förklarade Kaushik.
Li noterade: ”Vi har mycket att lära oss om detta nya virus”.