En sexmånaders studie vid universitetets psykologiska fakultet visade att negativa erfarenheter i barndomen och ungdomsåren snarare än att göra människor hårdare, gjorde dem sårbara för att bli vilseledda.
I forskningen, som analyserar resultaten från 60 deltagare, föreslås att sådana personer till exempel kan vara mer öppna för förslag i polisförhör eller påverkas av media eller reklamkampanjer.
Undersökningen visade att även om vissa människor faktiskt kan bli mer ”hårdnackade” genom motgångar, blir majoriteten av dem mindre tillitsfulla till sitt eget omdöme.
Kim Drake, doktorand vid University of Leicester, genomförde forskningen tillsammans med professor Ray Bull och dr Julian Boon vid psykologiska fakulteten. Kim sade: ”Människor som har upplevt en negativ barn- och ungdomstid är mer benägna att tro på information som inte är sann – kort sagt är de mer påverkbara och lätt vilseledda, vilket i sin tur kan påverka deras framtida livsval; de kan lättare ge efter för grupptryck”.
”Negativa livserfarenheter” som undersöktes omfattade större personliga sjukdomar/skador, missfall (ur mäns och kvinnors perspektiv), svårigheter på jobbet (att få sparken/bli avskedad), mobbning i skolan, att bli offer för brott (rån, sexuellt våld), föräldrars skilsmässa, dödsfall bland familjemedlemmar och andra.
70 procent av variationen mellan människor i suggestivitet kan förklaras av de olika nivåer av negativa livshändelser som de har upplevt, enligt studien.
”Vi fann också att det sätt på vilket människor hanterar motgångar hade en inverkan på deras psykologiska profil”, säger Kim.
”Majoriteten av människor kan lära sig genom upprepad exponering för motgångar att misstro sitt eget omdöme; en person kanske tror att något är sant, men när de till exempel läser något i en tidning som motsäger deras åsikt, eller när de pratar med någon som har en annan åsikt, är det mer troligt att den individen tar till sig den andra personens åsikt.
”Detta beror på att personen kan ha lärt sig att misstro sina handlingar, bedömningar och beslut på grund av att deras handlingar för det mesta har uppfattats bjuda på negativa konsekvenser.
”Ett annat exempel är i relationer. Kvinnor, liksom män, kan bli ”hjärntvättade” och till slut förändras i sin personlighet, sina åsikter och övertygelser och i vissa extrema fall kan de till och med ta till sig deras åsikter och idéer om världen och komma att känna sig inkompetenta (i sin partners ögon).”
Kim tillade att det redan finns bevis för att det finns ett samband mellan intensitet/frekvens av negativa livspåverkan och graden av sårbarhet. Erfarenheter av motgångar kan ha en dominoeffekt på en persons tankesätt – de kan komma att tro att ”de inte duger”, eller att ”ingenting de gör någonsin är tillräckligt bra”.
Däremot tyder resultaten också på att tidiga positiva livshändelser kan ha ett skyddande inflytande över effekterna av senare motgångar: ”Om positiva livshändelser inträffar före de negativa livshändelserna kan individer vara mer motståndskraftiga och inte påverkas så mycket psykologiskt av de efterföljande negativa händelserna. Om de negativa livshändelserna föregår de positiva kan det dock uppstå problem om det är tvärtom; om de negativa livshändelserna föregår de positiva kan dessa individer som ett resultat bli mer mottagliga för suggestioner och vilseledande information. Detta måste dock undersökas i framtida forskning. Ordningen på de upplevda livshändelserna verkar dock vara viktig.”
Studien visade att föräldrarollen är viktig, så utbildning – som visar föräldrarna funktionella sätt att hantera sina barn, vilket innebär att barnen ser positiva förebilder och lär sig ”hälsosamma” färdigheter eller sätt att hantera stress/negativa livshändelser – kan bidra till att odla ett positivt tankesätt hos barnet eller ungdomen som kommer att stanna kvar hela livet.
Kim sa: ”Om föräldrarna är sakliga när det gäller negativa händelser och är ”glada och lyckliga” kan barnen ta efter det. Omvänt kan föräldrar som hanterar stress/negativa händelser på ett mer stressat sätt (rasande, utåtagerande, dricker, uttrycker en pessimistisk syn på världen) detta i sin tur överföra detta sätt att bete sig på sina barn.”
Den ursprungliga tillämpningen av denna forskning var polisförhörsmiljön, med följderna att människor som har upplevt ett stort antal motgångar i livet kan vara mer benägna att erkänna falskt på grund av att de är mycket påverkbara, vilket kan leda till en större chans att bli felaktigt dömda.
”Begreppet suggestibilitet faller dock långt utanför den rättspsykologiska verksamheten. Människor kanske upptäcker att de är mer lättpåverkade av media och TV-reklam och kan därför göra livsval som de annars inte skulle ha gjort, t.ex. välja att inte vaccinera sina barn”, säger Kim.
Kims arbete kommer att presenteras vid festivalen för forskarutbildningsstudier tisdagen den 13 juni i Charles Wilson-byggnaden, University of Leicester.