Vattenhållande förmåga i en jord är en mycket viktig agronomisk egenskap. Jordar som håller generösa mängder vatten är mindre utsatta för urlakningsförluster av näringsämnen eller bekämpningsmedel som appliceras i marken. Detta beror på att en jord med begränsad vattenhållande förmåga (t.ex. en sandig lera) når mättnadspunkten mycket tidigare än en jord med högre vattenhållande förmåga (t.ex. en lerjord). När en jord är mättad med vatten lakas allt överskottsvatten och en del av de näringsämnen och bekämpningsmedel som finns i marklösningen nedåt i markprofilen.
Markens vattenhållande förmåga styrs i första hand av markens textur och innehållet av organiskt material i marken. Markens textur är en återspegling av partikelstorleksfördelningen i en jord. Ett exempel på detta är en siltjord som har 30 % sand, 60 % silt och 10 % lerpartiklar. I allmänhet gäller att ju högre andel silt- och lerpartiklar desto högre vattenhållande förmåga. De små partiklarna (lera och silt) har en mycket större yta än de större sandpartiklarna. Denna stora yta gör att jorden kan hålla en större mängd vatten. Mängden organiskt material i jorden påverkar också vattenhållningsförmågan. När nivån av organiskt material ökar i en jord ökar också vattenhållningskapaciteten, på grund av det organiska materialets affinitet för vatten. Under de senaste 100 åren har många laboratoriemetoder utvecklats runt om i världen för att bestämma jordens vattenhållningskapacitet. I dessa metoder används en mängd olika specialapparater för att bestämma hur mycket vatten en jord håller under olika förhållanden. De flesta av dessa metoder börjar med ett vattenmättat jordprov. Det mättade provet placeras på en porös keramisk platta som sedan placeras i en sluten kammare. Ett känt tryck sätts sedan in i kammaren, vilket tvingar ut vatten ur jordprovet och in i den porösa plattan och ut ur kammaren (se bild 1/3 bar). Jordens vattenhållande förmåga bestäms av mängden vatten som hålls kvar i jordprovet i förhållande till provets torrvikt. Det tryck som tillämpas i dessa olika metoder kan vara så lågt som 1/3 atmosfärs tryck (ca 5 psi) upp till 15 atmosfärs tryck (ca 225 psi).
Ett fåtal metoder för att bestämma vattenhållningskapaciteten utförs utan att externt tryck tillämpas. Apparaten för ”0 bar”-metoden för vattenhållande kapacitet visas i figuren nedan. Vid denna metod mättas ett jordprov med vatten från en intilliggande behållare och vattennivån hålls i mitten av jorden (se diagrammet nedan). När jämvikt i detta system har uppnåtts vägs jordprovet. Vattenhållningskapaciteten beräknas utifrån vikten av det vatten som hålls kvar i provet i förhållande till provets torrvikt. Den ”europeiska” metoden för maximal vattenhållande kapacitet är en annan metod som inte använder externt tryck. I denna metod mättas jordprovet med vatten i en cylinder. Cylindern placeras på ett absorberande membran tills överskottsvattnet dras bort av gravitationen (se diagrammet till höger). När jämvikt har uppnåtts beräknas vattenhållningskapaciteten utifrån vikten av det vatten som hålls kvar i provet jämfört med provets torrvikt.
AGVISE Laboratories erbjuder många analysmetoder som våra kunder kan välja mellan. I ett försök att reda ut en del av förvirringen i samband med dessa olika metoder för vattenhållande kapacitet testade vi fyra prover med var och en av de åtta metoder som vi för närvarande erbjuder. Som du kan se i tabellerna (ovan till vänster) finns det stora skillnader i en jords vattenhållande kapacitet beroende på vilken metod som används. I de flesta situationer vet våra kunder exakt vilken metod de behöver så att det inte uppstår någon förvirring. I andra fall hjälper vi våra kunder att välja vilka metoder som ger dem den mest användbara informationen. De vanligaste metoderna för vattenhållande kapacitet är 1/3 bar-metoden, som vanligen kallas fältkapacitet, och 15 bar-metoden, som är känd som visshetspunkten (se 15 bar-bilden). I framtiden kan dessa metoder komma att ändras eller bli mer standardiserade i takt med att forskning och testning blir mer globala. Vi kommer att göra vårt bästa för att hålla våra kunder uppdaterade om eventuella ändringar av dessa metoder. Om du har några frågor om de olika metoder som används för att bestämma vattenhållande förmåga eller om du har frågor om andra analysmetoder är du välkommen att ringa någon av våra tekniker.
.