Skala
Ett av de centrala begreppen inom geografi är skala. I mycket grova termer hänvisar skala till hur stort eller litet något är. Detta ”något” kan vara en händelse, en process eller något annat fenomen. Inom geografin fokuserar vi ofta på den rumsliga skalan. Rumslig skala är omfattningen av ett område där ett fenomen eller en process inträffar. Vattenföroreningar kan t.ex. uppstå i liten skala, t.ex. i en liten bäck, eller i stor skala, t.ex. i Chesapeake Bay. Med rumslig skala avses också det område eller den rumsliga utbredning där data om ett fenomen samlas för att analyseras och förstås. Även om det till exempel finns skillnader i föroreningsnivåerna i olika områden i Chesapeake Bay, kan man välja att sammanställa mätningar av vattenkvaliteten för att göra ett allmänt uttalande om föroreningar i bukten som helhet.
Geografer är inte bara intresserade av mönstren i fysiska eller sociala processer på jorden på en viss rumslig organisationsnivå (t.ex. lokal, regional eller global), utan de vill också känna till samverkan och återkopplingar mellan olika rumsliga skalor. Geografer diskuterar ibland också tidsmässig skala, vilket är varaktigheten eller tidslängden för en sak eller process. Några exempel kan hjälpa oss att förstå skalor. Tänk på luftföroreningar. Detta förekommer ofta på en stads eller ett storstadsområdes skala. Staden har bilar, fabriker, kraftverk och andra saker som orsakar luftföroreningar, och luftföroreningarna påverkar människor som bor i staden och andas in luften där. Människor på andra håll kanske inte påverkas nämnvärt. (Observera att vinden ibland skickar luftföroreningar längre bort.) Klimatförändringar däremot existerar till stor del på global nivå. (Vi kommer att diskutera klimatförändringar mer ingående senare i kursen.) Detta beror på att klimatet är en process som omfattar hela planeten. När vi ändrar klimatet någonstans ändrar vi det överallt. Skalan har betydelse för förståelsen av samspelet mellan människa och miljö.
En fin skildring av skalan finns i följande video (9:01):
PRESENTER: Picknicken nära Lakeside i Chicago är början på en ljummen eftermiddag, tidigt i oktober. Vi börjar med en scen som är en meter bred och som vi ser från bara en meters avstånd. Nu kommer vi var 10:e sekund att titta från 10 gånger längre bort, och vårt synfält kommer att bli 10 gånger bredare. Denna kvadrat är 10 meter bred. Och om 10 sekunder kommer nästa ruta att vara 10 gånger så bred. Vår bild kommer att centreras på picknickarna, även efter att de har försvunnit ur sikte.
100 meter bred, en sträcka som en människa kan springa på 10 sekunder. Bilar trängs på motorvägen. Motorbåtar ligger vid sina bryggor. De färgglada läktarna är Soldier Field. Det här torget är en kilometer brett, 1 000 meter. Den sträcka som en racerbil kan köra på 10 sekunder. Vi ser den stora staden vid sjöns strand. 10 till den fjärde metern, 10 kilometer, avståndet som ett överljudsflygplan kan färdas på 10 sekunder.
Vi ser först den rundade änden av Michigansjön, sedan hela den stora sjön. 10 till den femte metern, den sträcka som en satellit i omloppsbana kan täcka på 10 sekunder. Långa parader av moln. Dagens väder i Mellanvästern. 10 till sex, en etta med sex nollor. En miljon meter.
Snart kommer jorden att visa sig som en solid sfär. Vi kan se hela jorden nu, drygt en minut på resan. Jorden minskar i fjärran, men de där bakgrundsstjärnorna är så mycket längre bort. De verkar ännu inte röra sig.
En linje sträcker sig med ljusets sanna hastighet, på en sekund korsar den halvt månens lutande bana. Nu markerar vi en liten del av den bana i vilken jorden rör sig runt solen. Nu visas grannplaneternas banor, Venus och Mars, därefter Merkurius. In i vårt synfält kommer det glödande centrumet i vårt solsystem, solen.
Följt av de massiva yttre planeterna, som svänger brett och deras stora banor. Den udda banan tillhör Pluto. En rand av en myriad av kometer som är för svaga för att synas fullbordar solsystemet. 10 till den 14:e. När solsystemet krymper till en ljus punkt i fjärran, är vår sol nu tydligt bara en av stjärnorna.
Om vi tittar tillbaka härifrån vet vi att fyra sydliga konstellationer fortfarande är ungefär som de ser ut från jordens bortre sida. Den här kvadraten är 10-16 meter, ett ljusår. Inte ännu ut till nästa stjärna. Vårt senaste steg på 10 sekunder tog oss 10 ljusår längre bort. Nästa steg kommer att vara 100. Vårt perspektiv förändras så mycket i varje steg nu, att till och med bakgrundsstjärnorna kommer att verka konvergerande.
Äntligen passerar vi den ljusa stjärnan Arcturus, och några stjärnor i Vippan. Normala men ganska okända stjärnor och gasmoln omger oss när vi färdas genom Vintergatans galax. Jättelika steg bär oss in i galaxens utkanter. Och när vi drar oss undan börjar vi se den stora platta spiralen framför oss. Den tid och den väg vi valde för att lämna Chicago har fört oss ut ur galaxen längs en kurs nästan vinkelrätt mot dess skiva.
De två små satellitgalaxerna till vår egen galax är Magellans moln. 10 till 22:a potensen, en miljon ljusår. Grupper av galaxer ger en ny nivå av struktur till scenen. Glödande punkter är inte längre enskilda stjärnor, utan hela galaxer av stjärnor som ses som en enda. Vi passerade den stora Virgo-galaxklustret bland många andra, 100 miljoner ljusår bort. När vi närmar oss gränsen för vårt synfält gör vi en paus för att börja hemåt.
Denna ensamma scen, galaxerna som damm, är vad större delen av rymden ser ut som. Denna tomhet är normal. Rikedomen i vårt eget grannskap är undantaget. Resan tillbaka till picknicken vid sjöns strand kommer att vara en påskyndad version, där avståndet till jordytan minskas med en tiopotens, varannan sekund. Under varje två sekunder kommer vi att tyckas täcka 90 procent av det återstående avståndet tillbaka till jorden.
Märk omväxlingen mellan stor aktivitet och relativ inaktivitet, en rytm som kommer att fortsätta hela vägen fram till vårt nästa mål, en proton i kärnan av en kolatom under huden på handen på en sovande man på picknicken. 10 till den nionde metern, 10 till den åttonde. Sju, sex, fem, fyra, tre, två, ett. Vi är tillbaka vid vår utgångspunkt. Vi saktar ner med 1 meter, 10 till nollkraft.
Nu minskar vi avståndet till vår slutdestination med 90 procent var 10:e sekund. Varje steg mycket mindre än det föregående. Vid 10 till minus 2, en hundradel av en meter, en centimeter, närmar vi oss handens yta. Om några sekunder kommer vi att gå in i huden, korsa lager efter lager från de yttersta döda cellerna till ett litet blodkärl inuti. Hudlagren försvinner och vänder sig om, ett yttre lager av celler, filtigt kollagen.
Kapillären som innehåller röda blodkroppar i en ungefärlig lymfocyt. Vi går in i den vita cellen, bland dess vitala organeller framträder cellkärnans porösa vägg. Kärnan inuti rymmer människans arvsmassa i DNA:s upprullade spiraler. När vi närmar oss kommer vi till själva dubbelspiralen, en molekyl som liknar en lång vridet stege, vars steg av parade baser bokstaverar två gånger i ett alfabet med fyra bokstäver, ord för ett kraftfullt genetiskt budskap.
På atomär nivå blir samspelet mellan form och rörelse mer synligt. Vi fokuserar på en vanlig grupp av tre väteatomer som genom elektriska krafter är bundna till en kolatom. Fyra elektroner utgör själva kolatomens yttre skal. De framträder i kvantrörelse som en svärm av skimrande punkter. På 10 till minus 10 meter, en angström, befinner vi oss mitt bland dessa yttre elektroner. Nu kommer vi till de två inre elektronerna som hålls i en tätare svärm.
När vi drar oss mot atomens attraherande centrum kommer vi in i ett enormt inre rum. Till sist, kolkärnan, så massiv och så liten, denna kolkärna består av sex protoner och sex neutroner. Vi befinner oss i en domän av universella moduler. Det finns protoner och neutroner i varje atomkärna. Elektroner i varje atom. Atomer bundna i varje molekyl ut till den mest avlägsna galaxen.
När en enda proton fyller vår scen når vi gränsen för den nuvarande förståelsen. Är detta några kvarkar i intensiv växelverkan? Vår resa har tagit oss genom 40 potenser av 10. Om nu fältet är en enhet, så var det när vi såg många kluster av galaxer tillsammans 10 till 40:e, eller en och 40 nollor.
Videon visar samma punkt i rymden på ett brett spektrum av skalor, från det subatomära till det astronomiska. Inom geografin tenderar vi att fokusera på mänskliga skalor, som är skalorna för den värld som vi upplever den. Du behöver alltså inte känna till någon partikelfysik eller astronomi för Geog 30N, även om en del av det kan vara relevant!
Det är viktigt att inse att fenomen kan betraktas eller observeras på flera olika skalor. Vi kan till exempel observera klimatförändringar på global nivå, eftersom klimatet är en global process. Vi kan dock också observera klimatförändringar på lokala skalor. Klimatförändringarna orsakas bland annat av många individuella beslut att förbränna fossila bränslen. Dessutom påverkar klimatförändringarna människor och ekosystem på specifika lokala platser runt om i världen. Orsakerna och effekterna är olika på olika platser. Om vi bara observerade klimatförändringarna på global nivå skulle vi missa denna variation från en plats till en annan. Det är viktigt att observera klimatförändringar – och många andra viktiga fenomen – på många olika skalor så att vi kan förstå vad som händer.
Ett annat exempel som är viktigt för Geog 30N är avskogning. Precis som i fråga om klimatförändringar hjälper det att betrakta avskogningen på många skalor. En person som bor i Brasiliens Amazonas kan besluta att hugga ner ett träd för att samla ved, för att sälja veden eller för att röja mark för jordbruk. Om vi tänker på avskogningen bara på denna lokala skala kan vi förstå den som en lokal händelse. Beslutet att hugga ner trädet kan dock vara kopplat till andra politiska, ekonomiska, kulturella och miljömässiga processer som verkar på nationell, regional och internationell nivå. Beslutet att fälla trädet formas till exempel delvis av externa ekonomiska marknader: om trädet kan säljas för pengar eller om personen kan tjäna pengar på att ägna sig åt annan verksamhet som kräver röjning av skogspartier, t.ex. uppfödning av nötkreatur för nötkött. Handelsavtalen mellan Brasilien och andra länder formar systemen för ekonomiskt utbyte, och den internationella efterfrågan på lövträd som mahogny (särskilt i Förenta staterna och Europa) skapar incitament för att skövla tropiska regnskogar. Därför måste den enkla handlingen att hugga ner ett träd i Brasilien ses som kopplad till andra ekonomiska och politiska processer som korsar varandra och rör sig över flera skalor.
Exemplet med avskogning belyser det viktiga begreppet globalisering. Globalisering är ett hett debatterat begrepp, men det förstås i allmänhet som den ökande integrationen av samhällen runt om i världen genom förbättringar av transport- och kommunikationsteknik. Integrationen kan vara ekonomisk, politisk eller kulturell. Här är några exempel:
* Ekonomisk integration: Global frakttransport gör det möjligt för brasilianska träd att säljas till europeiska konsumenter.
* Politisk integration: Amerikansk miljöpolitik kan begränsa de typer eller mängder av träd som kan importeras från Brasilien.
* Kulturell integration: Globaliserad smak för mat kan leda till att människor från hela världen önskar sig matprodukter som kan odlas i Brasilien.
Globaliseringen har påverkat samhällen runt om i världen eftersom delningen av produkter har bidragit till uppfattningen att kulturer håller på att förlora sin individualitet.
Ett sätt att närma sig förstå relationer mellan olika skalor är genom varukedjor. En varukedja innehåller kopplingarna mellan insamling av resurser till deras omvandling till varor eller råvaror och slutligen till deras distribution till konsumenterna. Varukedjor kan vara unika beroende på produkttyper eller typer av marknader (jordbruk kontra textil till exempel). De olika stegen i en varukedja kan också omfatta olika ekonomiska sektorer eller hanteras av samma företag. Figur 1.1 visualiserar en förenklad varukedja för fisk- och skaldjursindustrin.
Klicka här för att se en textversion av figur 1.1
Flödesschema över fisk- och skaldjursförsörjningskedjan:
1. Teknikstöd för resursförvaltning leder till
2. Produktion/fångst: vildfångst, vattenbruk, akvaponik (fisk & grönsaker) leder till
3. Insamling från första producentpunkten leder till
4. Beredning av förädlade produkter (t.ex. slakt, förpackning och avfall) leder till
5. Distribution/Logistik (t.ex. lastbil, flyg etc.) leder till
6. Försäljning: konsument, detaljhandel/restaurang/storskaliga köpare.
Förståelse för fiskens väg till våra tallrikar när den rör sig i varukedjan gör det möjligt för oss att fundera över kopplingarna mellan fångst/produktion (vilda fisken vs. vattenbruk), produktion (omvandling av hel fisk till andra produktformer som fiskfiléer eller fiskkonserver), distribution och försäljning (överföring av produkter till platser för konsumtion och försäljning av produkter till konsumenter).
Tänk på det här:
När du köper fisk och skaldjur, frågar du dig då: ”Varifrån kommer mina fisk- och skaldjur och hur kommer de till mig?”? Titta på figur 1.1 och försök att placera dig själv i denna försörjningskedja. Var finns du när det gäller produktion och konsumtion av fisk och skaldjur?
Som vi kommer att diskutera i senare moduler har den globala ökningen av efterfrågan på fisk och skaldjur orsakat en utarmning av fiskbestånden. Ohållbart överfiske har framstått som ett globalt problem och har sina allvarliga och oåterkalleliga konsekvenser för människors liv och den marina biologiska mångfalden. Precis som när det gäller fiskare som fångar mer fisk än vad befolkningen kan ersätta genom naturlig reproduktion, måste vi tänka på våra individuella beslut och lokala mönster som bidrar till hållbara metoder. Våra beslut och matval är också kopplade till politiska och ekonomiska processer i flera skalor, men vi måste tänka på vilka typer av konsekvenser våra individuella beslut har för naturen.