Syfte: Protonpumpshämmare (PPI) används i stor utsträckning vid flera syrarelaterade gastrointestinala störningar. Studier in vivo har föreslagit att magsuppression genom PPI:er skulle kunna resultera i minskad intestinal kalciumabsorption. Därefter har det funnits farhågor om att kronisk användning av PPI är förknippad med en ökad risk för benbrott. Resultaten av kliniska studier är dock motstridiga.

Metoder: Vi utförde en systematisk genomgång och metaanalys av kontrollerade observationsstudier för att utvärdera riskerna med PPI-användning på utfallet av frakturer. Alla kontrollerade observationsstudier som jämförde utfallet av frakturer hos patienter med PPI-behandling med en kontrollgrupp inkluderades. Vi beräknade poolade oddskvoter (OR) med hjälp av en modell med slumpmässiga effekter.

Resultat: Av 1 668 identifierade studier ingick 10 (4 kohortstudier och 6 fall-kontrollstudier) med 223 210 fall av frakturer i vår analys. Hos PPI-användare var OR för höftfraktur (n=9) 1,25 (95 % konfidensintervall (KI)=1,14-1,37) jämfört med icke/förra användare. OR för kotfraktur (n=4) var 1,50 (95 % CI=1,32-1,72) och för handled/underarmsfraktur (n=3) var 1,09 (95 % CI=0,95-1,24). I subgruppsanalysen av höftfraktur observerades detta samband i både högdos- och lågdos-PPI-exponering. Vid stratifiering efter exponeringstid var kortvarig PPI-användning förknippad med ökad risk för höftfraktur (OR=1,24; 95 % CI=1,19-1,28), medan det inte fanns någon signifikant ökad risk för höftfraktur hos långvariga PPI-användare (OR=1,30; 95 % CI=0,98-1,70). Det fanns en betydande statistisk och klinisk heterogenitet mellan studierna för huvudanalysen och de flesta av subgruppsanalyserna.

Slutsatser: Våra resultat bör tolkas med försiktighet. Vi fann ett blygsamt samband mellan PPI-användning och ökad risk för höft- och kotfrakturer, men inga bevis för varaktighetseffekt i subgruppsanalyser. Observationsstudier kan dock inte klargöra om det observerade epidemiologiska sambandet är en kausal effekt eller ett resultat av omättad/residual confounding. Därför krävs randomiserade kontrollerade studier för att bekräfta eller motbevisa dessa resultat.

Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.