Equitestvillkor

Testprotokollen omfattar vanligen ett sensoriskt organisationstest (SOT), ett test av stabilitetsgränser (LOS), ett test av motorisk kontroll (MCT) och ett anpassningstest (ADT). SOT-testet utvecklades av Nashner och är ett datoriserat system som består av dubbla rörliga kraftplattor och rörlig visuell skärm (EquiTest). Under testet instrueras patienten att stå stilla och lugnt med öppna eller stängda ögon beroende på vilket av de sex testerna som utförs. Patienten utför flera försök per test. En beskrivning av dessa tester finns i tabellen nedan. SOT-testet bygger på det faktum att det finns tre sensoriska system som huvudsakligen är involverade i upprätthållandet av balansen (syn, vestibulärt och proprioceptivt). Små spontana kroppsrörelser mäts liksom reaktioner som framkallas av oväntade plötsliga rörelser av plattformen och den visuella omgivningen. Skillnader i dessa svängningar och reaktioner på störningar i systemet hjälper till att avgöra patientens förmåga att effektivt använda visuell, vestibulär och proprioceptiv input för att bibehålla hållningen. Wrisley et al. (2007) fann att det finns inlärningseffekter i samband med SOT-testet och att det därför skulle kunna användas kliniskt för att bedöma, förbättra och följa upp förändringar i balansen.

.

Kondition Syn Oberyta Visuell omgivning
1 Öppna ögon Stabil Stabil
2 Ögonblicken stängda Stabil Stabil
3 Ögonblicken öppna Stabil Svängande-Refererad
4 Öppna ögon Sway-Refererad Stabil
5 Slutna ögon Sway-Refererad Stabil
6 Öppna ögon Sway-Refererad Sway-Refererad
Tillstånd Avvikelsemönster på SOT-analys
Vestibulära avvikelser Multisensoriska avvikelsera Extrasensoriska avvikelserb
1 Score i 4, 5 och 6 är lika bra eller bättre än i 1, 2 och 3.
2
3
4
5
6
Slutsatser Oförmåga att effektivt använda vestibulär information Oförmåga att undertrycka inflytandet av felaktig visuell information (”visuell preferens”) Oförmåga att effektivt använda vestibulär information OCH att undertrycka inflytandet av felaktig visuell information Nej effektiv användning av antingen visuell eller vestibulär information (beroende av somatosensorisk input för balans) Ingen effektiv användning av antingen visuell eller vestibulär information OCH synberoende Beroende av visuell och somatosensorisk input
a Vestibulär och extravestibulär patologi

b Ångest, simulering, överdrift etc.

Sensorisk analys – EquiTest

SOT-resultaten är uppdelade i ett jämviktsresultat, en sensorisk analys, en strategianalys och COG-anpassning. Den sensoriska analysen beräknar fyra olika poäng: somatosensorisk (SOM), visuell (VIS), vestibulär (VEST) och visuell preferens (PREF) (även känd som ”visuellt beroende”, ett överdrivet beroende av visuell information även när den är olämplig). Poängen beräknas som förhållandet mellan de sex olika poängen och jämviktsvärdet:

Visuell (VIS) = tillstånd 4 tillstånd 1 {\displaystyle {\text{Visual (VIS)}}={\frac {\text{tillstånd 4}}}{\text{tillstånd 1}}}}

Vestibulärt (VEST) = villkor 5 villkor 1 {\displaystyle {\text{Vestibulärt (VEST)}}={\frac {\text{villkor 5}}{\text{villkor 1}}}}

MCT-resultaten omfattar i stället viktsymmetri, både för framåt- och bakåttranslation, Latency Scores för framåt- och bakåttranslation och Amplitude Scaling, som avser deltagarens förmåga att generera en responskraft som är adekvat för störningens enhet.

Stabilitetsgränserna (LOS) definieras som den sträcka utanför stödbasen som kan färdas innan en balansförlust inträffar. LOS-testet används ofta för att kvantifiera detta avstånd och har föreslagits som en hybrid mellan statisk och dynamisk balansbedömning. Under detta test står patienten på plattformen enligt anvisningarna ovan i SOT-testet. Patienten ser sina rörelser på en skärm så att de kan se vart och ett av de åtta LOS-målen. Patienten börjar med sin COP direkt i mitten av målen (visas som en figur som en datoriserad person). I början av testet försöker patienten luta sig i riktning mot det angivna perimetermålet, utan att lyfta fötterna, och hålla sig där tills testet är avslutat.

Avseende behovet av den diagnostiska utredningen kan CDP kombineras med andra tekniker, t.ex. elektronystagmografi (ENG) och elektromyografi.

De viktigaste indikationerna för CDP är yrsel och svindel, och posturala obalanser (balansstörningar).

Articles

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.