I teorin om sociala nätverk betraktas sociala relationer i termer av noder och band. Noder är de enskilda aktörerna i nätverken, och band är relationerna mellan aktörerna. Det kan finnas många olika typer av band mellan noderna. I sin enklaste form är ett socialt nätverk en karta över alla relevanta band mellan de studerade noderna.
Hypotesen om svaga bandRedigera
Hypotesen om svaga band hävdar, med hjälp av en kombination av sannolikhet och matematik, som ursprungligen angavs av Anatol Rapoport 1957, att om A är kopplad till både B och C, så finns det en större sannolikhet än vad som är möjligt att B och C är kopplade till varandra:
Det vill säga, om vi betraktar två slumpmässigt utvalda individer, t.ex. A och B, från mängden S = A, B, C, D, E, …., av alla personer som har band till någon av dem eller båda, så, till exempel, om A är starkt bunden till både B och C, så är enligt sannolikhetsargumentet B-C-bandet alltid närvarande. Avsaknaden av B-C-bandet skulle i denna situation enligt Granovetter skapa vad som kallas den förbjudna triaden. Med andra ord är B-C-bandet enligt denna logik alltid närvarande, oavsett om det är svagt eller starkt, med tanke på de andra två starka banden. I denna riktning postulerar ”hypotesen om svaga band” att det kommer att bildas klumpar eller klickar i den sociala strukturen som främst är bundna av ”starka band”, och att ”svaga band” kommer att fungera som den avgörande bryggan mellan två tätt sammansatta klumpar av nära vänner.
Det följer alltså att individer med få överbryggande svaga band kommer att berövas information från avlägsna delar av det sociala systemet och kommer att vara begränsade till sina nära vänners provinsiella nyheter och åsikter. Utifrån denna grund kan andra teorier formuleras och testas, t.ex. att spridningen av information, t.ex. rykten, kan ha en tendens att dämpas av starka band och därmed lättare flöda genom svaga band.
Hypotesen om starka bandRedigera
Enligt David Krackhardt finns det en del problem i Granovetters definition. Det första hänvisar till det faktum att Granovetters definition av bindningens styrka är en kurvilinjär förutsägelse och hans fråga är ”hur vet vi var vi befinner oss på denna teoretiska kurva?”. Den andra hänvisar till den affektiva karaktären hos starka band. Krackhardt säger att det finns subjektiva kriterier i definitionen av ett bandets styrka, t.ex. känslomässig intensitet och intimitet. Han ansåg att starka band är mycket viktiga vid svåra förändringar och osäkerhet:
”Människor motsätter sig förändringar och känner sig obekväma med osäkerhet. Starka band utgör en bas av förtroende som kan minska motståndet och ge tröst inför osäkerhet. This it will be argued that change is not facilitated by weak ties, but rather by a particular type of strong tie.”
Han kallade denna särskilda typ av starka band philo och definierar philos relation som en relation som uppfyller följande tre nödvändiga och tillräckliga villkor:
- Interaktion: För att A och B ska vara philos måste A och B interagera med varandra.
- Kärlek: För att A och B ska vara philos måste A och B interagera med varandra.
- Kärlek: För att A och B ska vara philos måste A känna tillgivenhet för B.
- Tid: För att A och B ska vara philos måste de ha en historia av interaktioner med varandra som har pågått under en längre tidsperiod.
Kombinationen av dessa egenskaper förutspår förtroende och förutspår att starka band kommer att vara de kritiska när det gäller att skapa förtroende och avskräcka från att begå tjänstefel. När det gäller större förändringar, förändringar som kan hota status quo när det gäller makt och standardrutiner för hur beslut fattas, då krävs förtroende. Förändring är således en produkt av philos.
Positiva band och negativa bandRedigera
Med början i slutet av 1940-talet utvecklade Anatol Rapoport och andra ett probabilistiskt tillvägagångssätt för att karaktärisera stora sociala nätverk där noderna är personer och länkarna är bekantskaper. Under dessa år härleddes formler som kopplade samman lokala parametrar, t.ex. kontakternas slutenhet och den förmodade existensen av B-C-bandet, med den globala nätverksegenskapen konnektivitet.
För övrigt är bekantskap (i de flesta fall) ett positivt band. Det finns dock även negativa band som animositet mellan personer. När Fritz Heider betraktade relationerna av tre initierade han en balansteori för relationer. I ett större nätverk som representeras av en graf representeras alla relationer av en signerad graf.
Denna insats ledde till ett viktigt och icke uppenbart strukturteorem för signerade grafer, som publicerades av Frank Harary 1953. En signerad graf kallas balanserad om produkten av tecknen för alla relationer i varje cykel är positiv. En signerad graf är obalanserad om produkten någonsin är negativ. Teoremet säger att om ett nätverk med inbördes positiva och negativa band är balanserat, så består det av två undernätverk som vart och ett har positiva band mellan sina noder och negativa band mellan noder i olika undernätverk. Med andra ord: ”Min väns fiende är min fiende”. Här är det fråga om ett socialt system som delas upp i två klickar. Det finns dock ett specialfall där ett av de två delnäten kan vara tomt, vilket kan förekomma i mycket små nätverk.
I dessa två utvecklingar har vi matematiska modeller som har betydelse för analysen av strukturen. Andra tidiga inflytelserika utvecklingar inom den matematiska sociologin gällde processen. Till exempel producerade Herbert A. Simon 1952 en matematisk formalisering av en publicerad teori om sociala grupper genom att konstruera en modell som består av ett deterministiskt system av differentialekvationer. En formell studie av systemet ledde till teorem om dynamiken och de implicita jämviktstillstånden för varje grupp.
Frånvarande eller osynliga bandRedigera
I en fotnot definierar Mark Granovetter vad han anser vara frånvarande band:
Inkluderat i ”frånvarande” är både avsaknaden av varje relation och band utan väsentlig betydelse, som till exempel ett ”nickande” förhållande mellan människor som bor på samma gata, eller ”bandet” till försäljaren av vilken man brukar köpa en morgontidning. Att två personer ”känner” varandra till namnet behöver inte flytta deras relation från denna kategori om deras interaktion är försumbar. I vissa sammanhang (t.ex. vid katastrofer) kan sådana ”försumbara” band med fördel särskiljas från obefintliga band. Detta är en tvetydighet som orsakas av att man för att underlätta framställningen ersätter en underliggande kontinuerlig variabel med diskreta värden.
Begreppet osynliga band föreslogs för att övervinna motsägelsen mellan adjektivet ”frånvarande” och denna definition, som antyder att sådana band existerar och kan ”lämpligen särskiljas” från frånvaro av band. Ur detta perspektiv är förhållandet mellan två bekanta främlingar, t.ex. två personer som bor på samma gata, inte frånvarande utan osynligt. Eftersom sådana band endast innebär begränsad interaktion (som i fallet med ”nickande relationer”), om ens någon, är de knappast observerbara och förbises ofta som en relevant typ av band. Frånvarande eller osynliga band stödjer ändå människors känsla av förtrogenhet och tillhörighet.
Latent tieEdit
Att lägga till nätverksbaserade kommunikationsmedel, t.ex. en ny IRC-kanal (Internet Relay Chat), en social stödgrupp eller en webbplatta, lägger grunden till att andra som tidigare inte hade någon kontakt med varandra kan ansluta sig till varandra.På samma sätt gör det att en infrastruktur, t.ex. Internet, intranät, trådlös uppkoppling, grid computing, telefonlinjer, mobiltjänster eller grannskapsnätverk, i kombination med de enheter som har tillgång till dem (telefoner, mobiltelefoner, datorer osv.), gör det möjligt för sociala nätverk att bildas. Sådana infrastrukturer gör en anslutning tillgänglig tekniskt, även om den ännu inte har aktiverats socialt. Dessa tekniska förbindelser stöder latenta sociala nätverksband, som här används för att ange band som är tekniskt möjliga men ännu inte aktiverade socialt. De aktiveras endast, dvs. omvandlas från latent till svag, genom någon form av social interaktion mellan medlemmarna, t.ex. genom att ringa någon, delta i ett gruppmöte, läsa och bidra till en webbplatta, skicka e-post till andra etc. Eftersom en sådan uppkoppling involverar personer som inte har någon anknytning till varandra måste den latenta bindningsstrukturen upprättas av en auktoritet som ligger utanför de berörda personerna. Internetbaserade sociala stödplatser innehåller denna profil. Dessa startas av personer med ett särskilt intresse för ett ämne som kan börja med att lägga ut information och tillhandahålla medel för diskussion på nätet.