Studien omfattade personer med en ny och patologiskt bekräftad diagnos av lungcancer som förberedde sig för operation av lungcancer. Deltagarna genomgick också ett lungfunktionstest (PFT) och diagnosen KOL fastställdes utifrån Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) Guidelines. Dessutom användes WHO:s klassificering av lungtumörer för att kategorisera subtyper av lungcancer och KOL-fenotyper.
Av de 2222 lungcancerpatienterna hade 32,6 % samtidigt KOL, enligt resultaten.
Efter justering för ålder, kön, kroppsmasseindex (BMI), rökning och terapimetod var KOL signifikant förknippad med den minskade totala överlevnaden (OS) för lungcancer (HR 1,28, 95 % CI 1,05-1,57). Med ökad svårighetsgrad av KOL försämrades successivt överlevnaden för lungcancer (HR 1,23, 95 % CI 1,08-1,39). Men kirurgisk behandling och högt BMI var oberoende prognostiska skyddsfaktorer (HR 0,46, 95 % KI 0,37-0,56; HR 0,96, 95 % KI 0,94-0,99).
Inför sjukdomsheterogenitet var emphysem-predominant fenotyp av KOL en oberoende prognostisk riskfaktor för skivepitelcancer (HR 2,53, 95 % KI 1,49-4,30). Inget signifikant samband mellan KOL-fenotyp och lungcancerprognos observerades bland patienter med adenokarcinom, småcellig lungcancer, storcellig lungcancer och andra subtyper.
Det har funnits motstridiga resultat från tidigare studier om huruvida KOL påverkar överlevnaden vid lungcancer eller inte. Forskarna säger att deras studie, såvitt de vet, är den största studien hittills som undersökt denna fråga. Femårs-OS-frekvensen för lungcancer med KOL var betydligt lägre än för lungcancer utan KOL. Resultaten var högre än den totala 5-årsöverlevnaden i den totala lungcancerpopulationen men överensstämde med OS-frekvensen hos patienter som genomgår kirurgi
Författarna drog slutsatsen att dessa resultat ger nya implikationer för forskningen om förhållandet mellan lungcancer och KOL och visar på klinisk identifiering av patienter med högre risk för lungcancerprognos
.